slag vore helt och hållet olämpligt för denna landsort; hvarjemte sällskapet fullkomligt delade Burträsk socknemäns yttrande; och skufte sällskapets und. utlåtande afgifvas i fullkomlig öfverensstämmelse med omnärmnde sockennämnds yttrande. Det ofvannämnde protokolisutdraget lyder sålunda: Då socknezämnden af kungörelsen i länstidningen erfarit, att länets hushållssällskap skall vid extra semmankomst den 13 dennes afgifva utlåtande öfver Ri ket: höglofl. Ständers vid sist öfverständne riksdag fattade beslut att, med gärdesgärdarnes uteslutande, en hvar skeil vara pligtig vårda sin boskap, sävidt icke öfver hälften af ett skifteselter byalag vill vid gamla stängselordningen varda bibehällen, har socknenämnden ansett sig böra i denna vigtiga fräga meddela sin tanka, att till hushillssällskapet insändas. Väl synes det å ena sidan hafva skäl för sg, att en hvar värdar sin boskap, samt at:, när öfverträdelse deraf sker, bevisning icke saknas genom kreaturens intagande i vitlnens närvaro och skadans värdering; men då å andra sidan tages i betraktande den vårdslöshet och det okynne, som alltid vidläda vallhjon, den kostnad dessa medtaga och den brist derpåi, som skulle vid sådant tillfälle uppstå; så är detta redan öfvervägande skäl att föredraga gärdesgårdarnes bibehällande i denna ort framför markens utläggande från hägnad. Dessutoin och då egorna här äro vidt spridda, skulle jordegaren sällan få bevis om hvilkens boskap som skadat utängar och gärden, samt således, sorgligt nog, blifva af med den växande grödan utan ersättning. I öfrigt äro de skäl, som Bondeständet i sin und. skrifvelse till Kongl. Maj:t andragit för stängselns behåliande, tillräckligt talande, och aliramest gällande för denna ort, der ännu skog nog finnes för hägnadens vidmakthållande utan synbar skada, der gallring af täivoxen granskog oftast erfordras; och får socknenämnden ä denna sockens vägnar ödmjukast anhälla, att gärdesgårdar mätte efter nu gällande stadgar bibehållas, dock med den inskränkning, att all afrösningsjori och skogsmark måtte för gemensamt bete vara frän hägnad fr : att om jordegare vill odling derå verkställa, han må sjelf bekosia stängseln, med förbindelse att icke dermed åsyfta eller åstadkomma hinder för andra kreaturs framkomst: att stängsel å rågöngar byar emellan må bibehållas der så äskas: att vii allmänna vägar endast stänghagar begagnas, för ast h3 tetid nedläggas, samt att genom byar inga andra grindar må å alimän väg få begagnas än å de ställen, der inegor möta utmarken, pä det att det nuvarande hindret af grindar för resandes och vägfarandes framkomst mä undanrödjas. ee