Aftonbladet – 7 februari 1855, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Mormonismen i Norge. Rörande denna läras. epridning i Norge erfar man följande: Den 16 Januari företogs i Christianias poliskammare förhör med målaregesällen Christensen, 23 år gammal, anklagad :ör att i egenskap af mormonprest bafva döpt flera personer i nämnde stad. Han afgaf om sin verksamhet följande berättelse: Redan år 1850 hade han lätit omdöpa sig till mormon och blef 1853, straxt efter det han aflagt sitt gesällprof, or inerad till prest af en viss Jensen, som var äldste — en något högre värdighet än prest — bland mormonerna i Köpenhamn. Innan han blef mormonprest un:erkasiades ban ej någon examen, han egde ej beller några andra kunskaper än dem han genom läsning på egen hand såsom målarlärling kunnat förvärfva sig; men genom ordinationen — anmärkte han — var, såsom bekant, den behöfliga dugligheten att uppträda som prest tillika honom gifven. I slutet af 1853 kom ban till Norge, der han sedermera vistats och lefvat af sin presterliga verksamhet. Han har i Fredriksstad och Christiania döpt flera personer och med anledning häraf blifvit dömd till 10 spd. böter, dem han aftjent med 5 dagars fängelse vid vatten och bröd. Derefter har han döpt 7 personer i Christiania, sednast på sjelfva julafton. De döpte blefvo, endast ;klådde underkläderna, helt och hället neddoppade i vattnet, hvari han sjelf, såsom förrättande dopet, under hela ceremonien stod. Enligt Christensens utsago finnes för närvarande i Christiania en fuilstänligt organiserad mormonförsamling på 60 å 70 personers En af de nydöpte förklarade inför poliskammaren att han beslutat sig för att öfvergå till mormonismen derigenom att han af Christensen blifvit hänvisad till sin kristna bibel och genom att sjelf läsa deri. Ger adm denna läsning och Christensens tolkning af bibeln, hade han blifvit öfvertygad att mormonismen vore den rätta kristna tron. Han erkände inga andra troslärdomar och ville ej tro på annat eller mera än som fanns i hans bibel; men detta oaktadt ansåg han sig vara en komplett mormon. Det var tydligt att mannen icke egde nägon grundlig kännedom om den. egentliga mormonismen, ej heller syntes han särdeles ifrig i tron. Hans hastru, som på samma gång infunnit sig i poliskammaren, tycktes deremot vara en öfvermåttan frig anhängare af sin nya tro och en serdeles varm beundrare af dess utbredare. Hon försäkrade att sattnet icke -förefallit henne det ringaste kallt, då hon på julaftonen låtit döpa sig vid iskanten och blifvit neddoppad i vattnet, -och då hon fick se Christensen gick hon honom mycket ifrigt till mötes, fattade hans ena hand och tryckte den med värma emellan sina. På ätskilliga af de nydöpta mormonerna synes läran hafva utöfvat en god verkan hvad nykterheten beträffar, och polisen har, så vidt man vet, e; haft någon olägenhet af dem. Säsom bekant. är det först på de ställen der mormonerna framträda i större mängd och hafva nägon makt att framställa, som deras samhällsupplösande tendenser egentligen visa sig. Mormonpresten Christensen synes vara en mild och godsinnad man, men han känner kvgppt tillräckligt den lära han sjelf utbreder, . Han uppträdde urder förhöret med mycket lugn och tycktes alldeles scke: vara missnöjd med att få lisa för sin tro. Det märktes också lätt att bandet mellan honom och hans auhängare alldeles ej förlorade i styrka derigenom. — Hvad: en. menniska kan tåla. I RB. Invaliden skrifves: I den blödiga slagtningen emot turkarne den 19 November 1853 var soldaten Gregor Oserow, vid H. K. H. kronprinsens af Wärtemberg dragonregemente, vid det afgörande angreppet en bland de första som med sabeln i hand högg in i de turkiska lederna, der han omringades af de fientliga ulanerna, men han slog sig dock tappert igenom och det lyckades honom att genom kamraternas biständ återvända: Oserow hade i denna olika strid erhållit 24 sår, nemligen: två skottsår i båda armarne, sex sabelhugg i hufvudet och fyra i venstra armen, fem lansstygn i sidan, fyra i halsen och två i benen; dessutom voro fyra finger på högra handen afhuggna.: Oserows starka natur och ungdom (han var blott 28 år gammal) gjorde, i förening med läkarens konst, under; hans blessyrer läktes, men han blef dock, emedan han var fullkomligt oförmögen till vidare tjenst, afskedad såsom underofficer samt skickad till hemorten: Dessutom beviljades Oserow, på generalens af kavalleriet Read framställning, en soldatration intill hans död samt ett årligt understöd såsom pension. H. M. kejsaren har befallt att ett understöd af 300 rub. s. i ett för allt skulle ur riksskattkammaren till underöfficeraren Oserow utbetalas, att soldatrationen fortfarande skall honom tillställas samt dessutom en lifstidspension af 100 rub. s. ur invalid. fonden honom tilldelas, till belöning för ÖOrserows — En menniska med strutsmage. Uti det sednaste, i Christiania utkomna häftet af Norsk Magasin för Legevidenskaben förekommer en märklig berättelse, uppläst i läkaresällskapets möte den 26 April sistl. är, af en läkare, P. Winge, ur hvilken berättelse vi lemna vära läsare följande utdrag: I slutet af sistl. Februari månad dog i Christianias asyl, för sinnessvaga en idiot, som utan att bans helsotillstånd förrän under den sista tiden märkbart deraf lidit, troligen under loppet af flera år uppslukat en mängd spikar af olika storlek, åtskilliga andra jernsaker och flera osmältbara saker.