Aftonbladet – 6 februari 1855, sida 1

PARIS HATAEOMBER. Af ELIE BERTHET. Prolog. 1770. Grevetorget. Klockan hade nyss slagit åtta i justitiepalatset. En af dessa genomskinliga dimmor hvilka om Septembermorgnarne pläga uppstiga ur Seinen insvepte fullkomligt Stora Chåtelet, kyrktornet Saint-Jean en Greve samt stadshusets spetsiga tak. Grevetorget egde ej å den tiden-den regelbundenhet som det nu erbjuder, det var då mindre, illa stenlagdt, samt omgifvet med gamla fula hus med framskjutande svarta och otrefiiga gaflar. De omkringliggande gränderna voro smutsiga, illaluktande och mörka. Stånd och gamla träruckel uppfyllde de oregelbundna vinklar hvilka bildades af de större byggnaderna. Med ett ord det var ännu medeltidens gamla hemska Gröveplats, ett historiskt ställe, fullt af rysliga minnen, ofta så blodiga att de ej kunna framkaHa andra känslor än fasa och förskräckelse. I dag isynnerhet hade Grevetorget antagit sitt dystraste utseende, ty midt emot stadshuget di v. s. midt på torget var en schavott upprest. Man urskilde tvärt igenom dimman trenne galgar med ett lika stort antal stegar stödda emot ställningarne; de afskyvärda tågen sattes oupphörligt i rörelse af den skarpa morgonvinden. Och dock var det ej de tre galgarne hvilka ingåfvo mesta fasan. Nedanför dem symtes nemligen ett eget slag wmaschin hvilken komchvar och en att rysa redan innan man förstod hvartill de egentligen skulle begagnas. Den bestod af tvenne rödmålade bjelkar sammanfogade så att de bildade ett