Aftonbladet – 2 februari 1855, sida 1

CZARINNANS DOTTER). Blad ur czarväldets historia efter L. HUHLBACK. Men säg åtminstone hans namn, att jag må kunna bedja för honom,, snyftade Marianä. Ja, hans nammn, sade Natalia med ett tjusande leende. Min Gud, huru högt jag skall älska detta namn. Hans namn är en hemlighetv, svarade Ribas. Verlden känner honom visserligen och välsignar honom ; den kallar honom den tapraste bland de tappre. Men det är hans beallning att j ej skolen erfara det. Han önskar inga tacksägelsery han önskar blott betrygga ert lugn och er lyeka, och derigenom lösa det högtidliga löfte han gifvit sin vän grefve Rasczinsky, att vakw öfver er som en fader, att som en skyddsande ständigt omgifva er. . Min Gud, min Gud, jag tackar dig! utropade Mariana, höjande armarneemot himJen. Du sänder oss hjelp i vår nöd! Du förbarmar dig öfver den lidande oskulden och sänder henne en räddare i hennes högsta bedröfvelse.n Med till himlen riktade strålande bliekar lade Natalia sina händer tillsammans öfver bröstet och hviskade: Jag är såledesicke mer allena, jag har en vän som beskydåar mig. Hvem han ock må vara, grefve Paulo här sändt mig honom. Huru hamn ock må kalla sig, jag skall dock evigt blifva honom tacksam. ) Se A. B. n:o 1—9, 11—14, och 18—26.