Aftonbladet – 31 januari 1855, sida 3

SS SM PPI: f BRNNÖv MUMBAI Te Kongl. Fångstyrelsen och fångpredikanten Schultzberg. Vi meddelade i fredags kongl. fångstyrelsens utlåtande rörande en underdånig ansökan af ett i hufvudstaden stiftadt fruntimmerssällskap för fångars undervisning och moraliska förbättring, att erhålla tillträde till Stockholms straffanstalter för qvinnor. Styrelsen hade före afgifvandet af sitt utlåtande remitterat ärendet till vederbörande tjenstemäns vid straffoch arbets-fängelset å Norrmalm utlåtande; bland dem hade hr fångpredikanten Schultzberg yttrat betänkligheter mot beviljandet af den underd. ansökningen, hvarom upplyses i nedanstående kongl. fängstyrelsens protokoll af den 16 Januari: Jemlikt kongl. styrelsens förliden gårdag meddelade föreskrift i anledning af åtskilliga medlemmars af svenska fruntimmerssällskapet för fångars förbättring ansökning om tillständ att vid straffoch arbetsfängelset på Norrmalm få hålla söndagsskola, hade direktören vid nämnde fängelse uti memorial af denna dag insändt predikanten derstädes E. M. Schultzbergs öfver samma ansökning afgifne utlåtande, deruti Schultzberg bland annat äberopat att då hvad två bland sökanderna mamsell Foy och fröken Cederschiöld, anginge, dessa båda tillförene uppträdt, den förra inom Stockholms läns cellfängelse och den sednare inom straffoch arbetsfängelset på Norrmalm, med en andlig verksamhet, som, om än välmenande, dock var oriktig och så skadande, att följden deraf dä blef ett slut på denna deras verksamhet; då Schultzberg derom till kongl. styrelsen vid den tiden afgaf en af kongl. styrelsen infordrad och af honom på embetsed författad förklaring, som hade till påföljd, att Stockholms stads konsistorium derefter gillade hvad Schultzberg i saken åtgjort med afseende ä dessa personers olämplighet att i andligt hänseende sig med fångarne befatta; då dertill komme, att K. M. genom sin nåd. res. af den 24 nästl. Nov. låtit det ankomma på kongl. styrelsen att efter pröfning lemna de sökande tillstånd till inträde inom fängelset å Norrmalm, ansåge Schultzberg mamsell Foys och fröken Cederschiölds ansökan icke böra beviljas, helst de redan mäst upphöra med sin verksamhet inom fängelserna, emedan den var oriktig befunnen. Hvar emot Schultzberg mot de öfriges ansökan så mycket mindre hade något att anmärka, som han icke kände dem, men anhöll, att tillåtelsen för dem att hålla den ifrägavarande söndagsskolan måtte så inskränkas, att blott en sal för hvarje gång finge ät dem upplåtas, på det Schultzberg mätte kunna öfvervara dessa sysselsättningar, om så behöfvas skulle. Efter uppläsande häraf och sedan kongl. styrelsen rskaffat sig del af Stockholms konsistorii den 1 ebr. 1853 gifna och af Schultzberg åberopade resoitioå samt deraf iminhemtat, dels att predikanten chultzberg misstagit sig uti uppfattningen af konsistorii åberopade beslut, enär konsistorium ingalunda gillat hans åtgärder, utan förklarat, att Schultzberg så till vida öfverskridit befogenheten af sitt embetsåtgörande, att han förbjudit fröken Cederschiöld och mamsell Foy inträde i Stockholms läns cellfängelse, oaktadt de dertill erhållit k. befallningsh:s i länet uillåtelse, dels ock att konsistorium till stöd för sin res. om Schultzbergs befrielse från ansvar åberopat ett beslut, som af kongl. styrelsen skall blifvit meddeladt om förbud för bemäide tvenne fruntimmer att besöka straffoch arbetsfängelset på Norrmalm, hvilket sistnämnde beslut dock uti protokollerna härstädes ej kunde återfinnas, så beslöts dels att Schultzberg skulle uppkallas till fredagen den 19 dennes, för att upplysas om sitt misstag, dels ock att konsistorium skulle uti skrifvelse, den registraturet innehåller, anmodas lemna kongl. styrelsen upplysning, när det åberopade beslutet skall blifvit af kongl. styrelsen meddeladt. Häruppå företogs ärendet till pröfning, dervid kongl. styrelsen ansäg sig böra lemna bifall till sökandernas nu ifrägavarande anhållan, etc. Ett följande protokoll af den 19 Januari upplyser vidare: Predikanten vid straffoch arbets-fängelset på Norrmalm E. M. Schultzberg, som af anledning protokollet för den 16 dennes utvisar, blifvit till i dag uppkallad och nu anmäldes vara i styrelsens förmak tillstädes, fick företräda, och sedan Schultzberg på fråga, huruvida han genomläst den uti hans i samma dags protokoll omnämnde utlåtande åberopade Stockholms konsistorii resolution af den 1 Februari 1853, dertill svarat nej, under förmälan, att konsistoriinotarien muntligen underrättat honom om beslutet, blef nu samma resolution för Schultzberg uppläst, på det han skulle blifva öfvertygad att han misstagit sig om innehållet af konsistorii resolution, enär konsistorium ingalunda, på sätt han uppgifvit, gillat Schultzbergs embetsåtgörande, utan i stället deröfver uttryckt sitt ogillande, hvarefter kongl. styrelsen underrättade Schultzberg, att kongl. styrelsen lemnat bifall till den ifrågavarande söndagsskolans hållande och att den komme att taga sin början nästa söndag den 21 dennes och vara i verksamhet mellan kl. !,, 2 och !Y, 4 e. m.; hvarefter Schultzberg fick afträda. Den 22 hade åter kongl. fångstyrelsen låfit salla fångpredikanten Schultzberg och förklarat honom sin ledsnad deröfver att hr Schultzberg föregående söndag, då den ifrågavarande söndagsskolan första gången öppnades, icke nfunnit sig vid fängelset för att, såsom styvelsen väntat, innan sökanderna började sin verksamhet, vägleda dem med sina råd och synnerligast lemna dem upplysning om verkiga beskaffenheten af hans farhågor, på det ut sökanderna måtte kunna undvika allt som leråt kunde gifva näring. Styrelsen yttrar vilare