Aftonbladet – 30 januari 1855, sida 1

CZARINNANS DOTTER). Blad ur czarväldets historia efter L. RÖHLBACK, Min Gud; sade Carlo bedröfvad, vni säger er vara nöjd och lycklig; hvarföre är ni då; så. sorgsen ? ij i Sorgsen, är jag det? frågade hon nästan förundrad. Nej, Carlo, jag.är icke sorgsen. Jag drömmer blott stundom, ingenting vidare. Hon skall dö, tänkte Carlo, och med möda lyckades det honom att tillbakabålla det förtviflans rop som ville fomitänga på hans läppar, han bleknade dock. synbarligt och hela hans varelse skälfde. : ; Natalia såg det och år honom med lifligt deltagande och hjertlig vänskap om orsaken till hans lidande, Hon kom honom så nära att hennes andedrägt berördes hans kinder, och hennes lockar vidrörde hans, panna. Trots sin ed och sina löften förmådäe han icke längre beherrska sig. Han nedsjönk på sina knän och förrådde i glödände ord den kärlek som lågade inom honom. 6 Natalia åbörde, honom i början med fasa och förvåning, men. småningom antogo hennes drag ett uttryck af; ädel stolthet, under det en hög rodnad öfverfor hennes fina kinder, och hon med lågande biickar sprang upp från den plats der hon ,sutit, Stolt som en drottning stod hon framför honom. Hennes medfödda högbet vaknade, hon kände sig så fri, stolt och, trygg .som en herrskarinna, 1 det hon utsträckande armen visade bort till trädgårdens utgång och sade med en befallande stämma: Gå,signor Carlo! Lemna mig, säger ) Se A. B. n:o 1—9, 11—14, och 18—28.