Aftonbladet – 22 januari 1855, sida 2

— Vetenskapsakademiens öfversigt af föriandlingarse vid Oktober-sammanträdet har i dessa lagar lemnat pressen och innehåller: en af studeranen Carl Stål författad uppsats om i riksmusei exoiska Hemipter-samling anträffade, förut obeskrifna arter af Hemiptera; — två botaniska notiser, medåelade af hr Fries; — en beskrifning af hr J. N. Forshell, om den s. k. flottholmen i sjön Ralången; — samt hr Meves föredrag om färgförändringen hos foglarne genom och utan ruggning (med tvenne planscher). OR kd — Öfverste Ericsson har i lördags, enligt hvad S. T. berättar, inlemnat sitt förslag till jernvägsarbetenas företagande. — En subskriptionslista har i dag varit synlig på börsen för teckning af bidrag till den förut omnämnda planeller reliefkarta öfver Stockholm, som friherre E. von Vegesack, med biträde af flera artister, har under arbete för Pariserexpositionen. H. M. Koaungen har med vanlig frikostighet tecknat :00 rdr bko. Hela kostnaden för arbetet är beräknad till 1200 rdr bko. — Af Pastoraltidning, månadsblad utgifvet af G. D. Björck, har sista numret för sistidet år utkommit och innehåller slut pi de i föregående nummer började afhandlingarne Om den sanna trons beskaffenhet och uppxomst,, Kyrkohandboksförslageti och anmärkningarne dervid, Ett och annat med anledning af kyrkliga förslag inom fäderneslandet samt fortsättning af artikeln Om några sanningens vittnen under medeltiden. Ettsupplenent till detta nummer upptager en recension Sfver ,M. Westmark; försök till kritik öfver svenska kyrkoförfattningen, ett Beriktigandep, samt Något om Luthers andliga utveckling. Pidningen, som företrädesvis sysselsätter sig ned utvecklingen af de begrepp som ligga vill grund för den egentliga själavården och sndast i ringare mån befatta sig med diskussionen af de kyrkliga organisationsfrågorna, har under året vunnit en icke obetydlig spridning och kommer äfven under innevarande år att fortsättas, men utgifves hädanefter från Upsala, i stället för från Stockholm. Prenunerationspriset för år är 1 rdr 40 sk. på postkontoren, och hos redaktionen i Upsala 1 rdr 16 sk. bko. en AE — — Bildningscirkelns sammankomst i går fton var talrikt besökt. Mag. Siljeström gjorde början med en serie af populära framställningar om hvardagslifvets kemi,, hvilka komma att fortsättas under loppet af denna termin. Föredraget förtydligades genom flera intressanta och nöjsamma experimenter. Vag. Ychäck reciterade ett par poemer öfver Fozelberg och excellensen Trolle Bonde. Löjtaant Björkman höll ett föredrag om kyrkobyggnader,. Mellan föredragen utfördes körsånger. — Stockholms Arbetareförening hade i går afton allmän sammankomst, till hvilken enligt i tidaingarne gjordt tillkännagifvande äfven andra än ledamöter hade tillträde. Också var samlingen så ta!rik som lokalen möjligen kunde medgifva, och värmen i salen blef slutligen odräglig. Bestyrelsen hade till diskusionsämnen anslagit frågorna om arbetets beskattning, om associationslagar, orm förhållandet mellan priserna pä lifsmedel och arbetslönerna samt om fångars arbete. De två första affärdades snart, sedan ordföranden för tillfället och ledamöter af bestyrelsen deröfver yttrat sig, förmedelst beslut att i petitionsväg ingå till Kongl. Maj:t med anhållan om upphäfvande eller åtminstone lindring i beskattningen å arbetare, hvarvid man tycktes hålla sig hufvudsakligen eller ensamt till den direkta bevillning efter 2:dra art. som handtverksoch manufakturarbetare erlägga, samt om ändring af den paragraf i handtverksordningen som förbjuder s. k. försörjningsmän att förena sig om gemensamnmåa verkstäder. Äfven den tredje frågan tycktes vara nära att blifva lika lätt undanröjd genom en talares förslag, att man skulle petitionera om upphäfvande af tullen ä lifsme del, då en annan fällde några ord utgående på att arbetarne skulle söka förmå mästarne att gifva högre arbetslöner. Detta föranledde en af de närvarande att erinra hurusom tullsatserna bero af representationens beslut, sä att någon omedelbar verkan icke skulle kunna vinnas genom petition till regeringen; hurusom arbetslönerna bestämdes genom antalet af arbetssökande och föga genom tillgången på lifsmedel; hurusom emot handtverksarbetarnes intresse att erhålla lifsmedlen för lågt pris stod landtbrukareintresset, som ville hafva hög betalning för sina produkter; hurusom icke allenast födoämnena voro nödvändighetsvaror utan äfven många produkter, hvilka ästadkommas hufvudsakligen af städernas befolkning, och att således med samma rätt som statsboerna fordra lägt pris på lifsmedel skola landtbrukaroe fordra tullnedsättningar och derigenum lågt pris på kläder, skodon, smiden och en mängd andra saker; hurusom genom den förut gällande tullagstiftningen en mängd industrigrenar kommit i ett liksom uppskrufvadt tillstånd och skulle plötsligen falla och hafva med sig deras idkares och arbetares olycka om alltför häftiga förändringar vidtogos; hurusom sista riksmötet vidtagit stora reformer i tullfrågan och man egde skälig förhoppning att äfven kommande ständer skulle framgå på den beträdda banan, såsom en följd hvaraf det ej torde vara lämpligt att nu ingå till regeringen med den föreslagna petitionen. Hvad åter beträftade frågan om att förmå mästarne höja arbetslönerna, så vore det visserligen önskligt om dessa kunde och ville göra detta, men ifall afsigten vore att förleda arbetarne till sådana sammanrotningar att afhålla sig från arbete, som i England kallas strikes,, så afstyrktes alla sädana tilltag på det bevekligaste. De skulle blott lända derhän, att de arbetare som hade kohditioner skulle förlora dem, hvilka mästarne hade lätt att åter besätta med andra gesäller, som med ngöje skulle antaga de arbetslöner, som nu erhållas af dem som skulle undandraga sig arbetet. Detta anförande uppkallade säväl ordföranden som flere af bestyrelsens ledamöter dels till förklaringar och dels till genmälen. Mean uttryckte nu, att man afsåg med petitionerna till regeringen i frågor som angingo bevillningen endast att förmå regeringen att i dessa frågor till nästa ständer afgifva propositionen i det syfte man antydde, och icke att regeringen sjelf skulle anordna nägot upphäfvande af dessa bevillningar, ehuru man dervid likväl ordade upprepade gånger om regeringens rätt att upphäfva spanmålstulien om åter i den höga ädelhet som hvilat deröfver ij! LI. ; mn mm AA IA