Aftonbladet – 16 januari 1855, sida 1

med sin vän framlefde vid detta fönster. -Den gamle -Ostermans: komiska ansigte, grefve Männichs stolta -gravitet, .Golovkins. och :Lö-wenwolds -sammanknäppta händer och mot. himlen riktade blickar, allt detta hade :kommit henne att skratta så hjertligt att tårarne stodo henne i ögonen: En herrlig -komedi ! ;sade Elisabeth, i det. hon lemmade: fönstret vid det attfångarnebefriades från sina: bojor försatt stiga -utide.i: beredskap-stående kibitkorna som skulle föra dem till-Siberien. Jay i-sanning detsharroat mig rätt :mycket! Men : säg: mig, Lestocq, hvart för mannu den gamle grefve Osterman 2 JE ; Till Siberien, svarade Lestocq kallt. Stackars gubbe,, suckade Elisabeth, ,det är brasorgligt för honomattetillbringa sina sista stunder under plågor och brist. Lestoceq låtsade icke höra desswcotrd, utan fortfor skrattande: för Minnichharjag uppfunnit ett eget skämt. ; Ack, ett skämt,, ropade Elisabeth muntert. Låt höra, ni vet-att jag älskar skämt, det muntrar mig. Fort, låt oss höra l Ers majestät erinrar sig kanhända den der herr Biron af Kurland,;-sade Lestocq: Grefve Miinnich har, som ni vet, störtat: honom för att bringa Anna Leopoldowne till: regentskapet. Biron lefver ssedan denstiden isPelym di Siberieny uti etthus hvartill grefve Mimnidh sjelf gjort ritningen -oeh hvars sruni äro så låga, att den arme Biron,:som -fulltsut än så lång som Männich,-aldrig kan stå!rak uti dem. Den gode Mimnnich, han var den der herr Biron mycket bevågen ochsuppfann derföre af pur vänskap detta medel, pårndet. det arme Biron hvarje stund skulle vara i till fälle att erinra sig husets byggmästare,. sin vän Minniehi, Ah, ni lofvade oss ett skämt, och ni berättar ossi dess ställe en gammal, län erbe-j Kant hbistoria,, afbröt czarinnan. sar Just nu kommer skämtet; fortfor: Lestocg. Vi hafva nu skickat herr Biron till emannan koloni, och herr Minnich skall till Pelym !