Aftonbladet – 15 januari 1855, sida 1

Ibestoeq allvarligt. Ni har i dag betjenster af kejsaremaktens skönaste rättighet, den att belöna och lyckliggöra menniskor. Men: det återstår er en mindre skön pligt att fylla. Ers majestät måste äfven tänka på att straffa. Regentinnan med sin gemål och son äro fångna; äfvenså Miännich, Osterman, grefve Töwenwold och Julia von Mengden. Nirmåste tänka på deras dom och det öde -som bör drabba dem., Elisabeth gaf ej ens akt på hvad Lestoeq sade, Hon hviskade och skrattade med Alexis, hvilken lekande hade upplöst hennes långa svarta hår, och skämtande slingade det om sin nacke. Ack, ni har ej en gång hört hvad jag ngt ers majestät! utropade Lestocq otåligt. vMen ni måste på några ögonblick påminna er eder nya värdighet, och befalla hvad man skall göra med de fångna högförrädarne.s Se blott Alexis, huru det nya geheimestatsrådet plågar mig,, sucksde prinsessan, och vändande sig till ILestocq fortfor. hon: Jag trodde ait ni bättre än jag skulle känna lagarne och veta huru man straffar högförrädare.n Högförräderi straffas i alla länder med döden,, sade Lestocq dystert. Nå så låt då göra efter den. allmänna seden; och döda dessa: högförrädare svarade Elisabeth, behagligt utsträckande sig på divanen. Ers majestät har i dag svurit. att.aldrig straffa någon till lifvet. Har jag det? Ack jay jag erinrar mig nu. Nå om jag lofvat det, så skall jag också hålla ord.v Och hertiginnan, prins: Ulrich, den så kallade kejsar Ivan och grefvarne : Miännich; Osterman; Löwenwold samt Julix-von Meng