Aftonbladet – 15 januari 1855, sida 1

met för: det det lyckats mig att undantränga dessa usurpatorer fom neröfvade mig mina fäders tron; ty dina kloka råd ingåfvo mig mod och styrka. Blif allt framgent den närmaste vid min tron; min kammarherre, grefve Ras sumovsky. Alexis böjde knä och kysste tacksamt sin älskarinnas hand; Rikets store omringade honom och prisade kejsarinnans höga vishet och den skarpsynthet som öfverallt upptäckte den sanna förtjensten och visste att Velöna den. Ackp, suckade Elisabeth när hon om aftonen på denna ärorika dag åter var allena med sina vänner och förtrogna, jag har nu fuligjort er vilja och blifvit kejsarinna. Men förgät icke Lestocq att jag endast med det vilkor blifvit det, att jag alldeles icke vill bekymra mig om statsärender eller plåga mig med göromål. Jag har haft en ganska mödosem dag, ochi jag hoppas att nu för alltid få vara i ro. Jag har gjort hvad ni önskade, jag är kejsarinna och har belönat er derför, nu fordrar jag äfven min lön, och det är lugn. En gång för alla, i mina enskilda rum får icke talas -om statsangelägenheter; här vill jag hafva lugn. Regeringen kunnen j sköta uti edra kanslier och byråer, jag vill derom ingenting veta, Här skola vi vara glada och fröjda oss åt lifvet. Kom hit min Alexis, kom och säg mig om kejsarkronan klädde mig; och om du fann mig skön i min hermelinsbrämade purpurmantel ?, Min höga kejsarinna är alltid den skönaste bland alla fruntimmer! utopade Alexis Kalla mig icke kejsarinna, sade Elisabeth, det påminner mig åter om alla de besvärligheter jag hela dagen igenom måst lida. i Mors majestät, låt mig blott ännu ettögonblick erinra er öm att ni är kejsarinna och såsom sådan har pligter att uppfylla,, sade