Aftonbladet – 9 januari 1855, sida 1

CZARINNANS DOTTER). Blad ur czarväldets historia efler L. KÖHLBACK. Min höge herre och konung har med be dröfvelse förnummit att den upphöjda pringsessan Elisabeth icke är helt och hållet omgifven med den rikedom och prakt, hvilken anstår och höfves henne såsom den störste kejsarns dotter och den rättmätiga arfvingen till ryska tronen. Min konung beder om den nåden att få godtgöra denna förbrytelse, som det närvarande regentskapet begår emot eder, derigenom att det beviljas honom den lydkan att få förse eder med de nödiga summorsom erfordras för att inrätta en passande hofstat. Jag är dertill för alla tillfällen försedd med tillräckliga fonder. Det behöfves ingenting vidare än att ni genom er lifmedikus Lestocq skickar mig ett af er undertecknadt qvittens på de summor ni äskar och som genast skola utbetalas ): Op, sade prinsessan rörd, jag kan aldrig nog visa min tacksamhet emot den ädelmodige konungen af Frankrike. Men min Gud, jag är en arm, obetydlig qvinna, som blott tacksamt kan emottaga hans gödhet, men aldrig återgälda den! Hvem vet! sade markisen betydelsefullt. Ni kan en gång blifva Europas mäktigaste herrskarinna, ty ert öde och er börd kallar er till tronen. O, jag hör att ni är af Lestocqs vänner och delar hans drömmerier,, svarade prinsessan. Men låt oss icke nu tala om omöj3) Se ÅA. B. n:o 1—5, ) Levecque vol. 5, pag. 224.