fälttg på Krim och söka sätta sig i besittning af Perekop. Under det flera blad berätta att Omer Pascha skall kommendera den turkiska kår som är afsedd att operera mot Perekop, förljudes på samma gång ett rykte att Omer Pascha skulle afgå från sitt kommando, antingen till följd af sin oenighet med iurkiska krissministern rörande det sätt hvarpå Donauarmåen blifvit försedd med sina förnödenheter, eller emedan han ej vill medgifva ait den turkiska armen på Krim ställes under Raglans och Canroberts öfverkommando. Från ryska sidan omtalas äfven en förändring i öfverbefälet, hvilket i anseende till Menschikoffs sjukdom skall öfvertagas af Osten-Sacken. DANMARK. Första ledsmoten i Slesvigs ötverdomstol dr Paulsen har den 28 Dec. aflidit i Flensborg. Han var under en följd af år en af de oförtrutnaste kämpar för den danska pationaliteten i Slesvig. Finansministern Andre har erbållit uppalla de ärenden, som angå riksrådet, Dagbladet klandrar skarpt grefve Sponnecks unämninrg till generaltulldirektör. Vi ega nu detaljerade underrättelser om öppnandet af lagstiftande kårens session. Den högtidliga ceremonien försiggick i marskalkssalenpå Tuilerierna, och dess början förkunnades med 101 kanonskott. Kejsaren ledsagades vid sitt inträde i salen af prins Jerome samt helsades med lefverop af församlingen. Sedan han tagit plats på tronen uppläste han följande tal: Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade! Sedan er sista sammankomst hafva stora tilldragelser inträffat. Mitt vädjande till landet i och för krigskostnadernas betäckande, har så villigt blifvit motsvaradt, att resultatet till och med öfverstigit mina förhoppningar. Vära vapen ha varit segerrika i Östersjön liksom i Svarta Hafvet. Två stora batåljer hafva förherrligat våra fanor. Ett lysande vittnesbörd har kommit att bestyrka innerligheten af vära förbindelser med England. Parlamentet har voterat lyckönskningar åt våra generaler och soldater. Ett stort rike, föryngradt genom sin souveräns ridderliga tänkesätt, har frisagt sig från den makt, som sedan 40 år hotat Europas oafhängighet. Kejsaren af Österrike har ingått på ett nu defensivt, kanske snart offensivt fördrag, som förbinder hans sak med Frankrikes och Englands. Sålunda ökar sig, ju längre kriget varar, antalet af våra allierade, sålunda befästas allt mera de redan knutna banden. Hvilka fastare band kunna i sjelfva verket gifvas, än namnet på segrar, tillhörande båda armeerna och erinrande om en gemensam ära, än samma oro och samma hopp lifvande båda länderna, än samma åsigter och samma planer, ledande de båda regeringarne på alla punkter af jorden? Också är förbundet med England icke en följd af ett öfvergående intresse och en tillfällighetspolitik; det är förbindelsen mellan två mäktiga nationer, förbundna för att bereda framgång åt en sak, med hvilken deras storhet, samt civilisationens intressen och Europas frihet sedan mer än ett ärhundrade sammanhänger. Förenen eder derföre med mig vid detta högtidliga tillfälle att här, i Frankrikes namn, tacka parlamentet för dess hjertliga och varma demonstration, den engelska armåen och dess värdige chef för deras tappra medverkan. Krona Rat MR EDP Po ÖRE rike och detta Tyskland, hvars enighet och välständ vi önska. Jag skattar mig lycklig att kunna egna en rättmätig gärd af beröm åt armeen och flottan, hvilka genom sin hängifvenhet och discipliao värdigt motsvarat min förväntan såväl i Frankrike som i Algerien, såväl i norr som i söder. Orientaliska armåen har intill denna dag fördragit allt och öfvervunnit allt; farsot, eldsvåda, storm, umbäranden, en oupphörligen förstärkt, af ett fruktansvärdt landtoch sjöartilleri försvarad fästning, tvä till antalet öfverlägsna fientliga armåer — ingenting har nedslagit dess mod, eller förmått göra afbräck i dess hänförelse. Hvar och en har på ädelt sätt uppfyllt sin pligt, alltifrån marskalzen, som syntes tvinga döden att vänta till dess han segrat, intill soldaten och matrosen, hvars sista utrop i döden var en välönskan för Frankrike, ett lefve för den af landet utvalde. Lätom oss derföre gemensamt förklara: armeen och fottan hafva gjort sig väl förtjenta af fäderneslandet. Kriget medför visserligen smärtsamma offer; men allt bjuder mig likväl att med kraft fortsätta det, och för detta ändamål räknar jag på eder medverkan. Landtarmeen består för närvarande af 581,000 soldater och 113,000 hästar; flottan har 62,000 matroser i aktiv tjenstgöring. Det är nödvändigt att bibehållla denna styrka. Jag skall derföre liksom förflutna året af er, för att fylla de af den årliga hemförlofningen och af kriget förorsakade Juckor, äska beviljandet af en utskrifning af 140,000 man. En lag skall föreläggas er, som har till ändamål att utan skattebördornas ökande förbättra de soldaters ställning, hvilka låta ånyo anvärfva sig. Det skall lemna den utomordentliga fördelen att öka de gamla soldaternas antal i armåen och möjlggöra en framtida förminskning af konskriptionsbördsan. Denna lag skall, hoppas jag, snart vinna ert bifall. Jag äskar af er bemyndigande att afsluta ett nytt nationallän. Denna åtgärd skall utan tvifvel öka nationalskulden; men glömmen ej, att räntorna på denna skuld, genom räntekonversionen blifvit minskade med 21, millioner. Jag har bemödat mig att bringa utgitterna i öfverensstämmelse med inkomsterna, och den budget, som blifver er förelagd, skall utvisa denna jemvigt. Länets hjelpkällor ensamt skola vara tillräckliga för krigets behof. J skolen med tillfredsställelse finna att vära inkomster icke minskats. Den industriella verksamheten håller sig uppe; alla stora allmänna arbeten fortsättas, och Försynen har gifvit oss en skörd som är tillräcklig för våra behof. Likväl tillsluter icke regeringen sina ögon för den af lifsmedlens dyrhet framkallade brist; hon har vidtagit alla i hennes makt stående åtgärder för att förebygga denna brist, och har, för att afhjelpa den, på många ställen öppnat nya arbetsutvägar. Om än den fortfarande, inom moderationens och rättvisans gränser hållna striden upprör alla sinnen, så väcker den likväl i så ringa grad intressenas farhågor, att snart från jordens olika trakter alla fredens alster skola här samlas. Främlingarne skola icke kunna undgå att beundra det mäktiga skådespelet af ett land, som, i förtroende till gudomligt beskydd, kraftigt fortsätter ett krig på 600 mils afständ, och som med samma ifver utvecklar sina inre rikedomar, RANN sågo hvarandra dagligen i mina rum, och eftergifvande för deras gemensamma varma böner, samtyckte jag att de i dag skulle högtidliot förenas oenom den nresterlioa vwvälgig