Aftonbladet – 5 januari 1855, sida 1

CZARINNANS DOTTER). Blad ur czarväldets historia efter L. MÖNLBACK. Nej, nej, det går inte an, svarade Julia allvarligt. Det är så plågsamt att ständigt höra prinsen: träta och brummas Jag säger dig, -durchlaucht, jJag vill hafva ro för honomy jag! vill ej längre lida att han ser så rasande ut på mig och ständigt bannar och retar mig. Dt mäste blidka honom, prinsessa Anna, eller springer jag bort ifrån detta afykyvärda hof; der. det ioke en gång är tillåtet att en stackars flicka af hela sin själ älåkar sin herrskarinna och väninna, den: tjusände prinsessan, hertiginnan Anna Leopoldownar -Regehtinnans ögon fylldes aäf årar. Min Gud, Julia, sadeihon ängsligt, kan du allvar: sämt tänka på att lenina mig? Vet dudåicke, att jag då skulle blifva ensam-och olycklig ? Och hon drog. Julia till sig och kysste heme. osm Äfven Juliasögon fylldes af. tårar. .Tror du då, prinsessa, attsjag någonsin kan öfvergifva Sher någosin skilja mig ifrån dig2. frågade hon ömt: Nej, Prinsessan Anna eger mitt hjerta så helt. och -hållet; att der icke finnes rum för Hågon annati: känslaj änden gränslös saste kärlek och tillgifvenhet för, min dyra, tillbeddå furstinna. Men just derföre, att jag älskar dig, villjag icke lida och tåla att din pomälsuppfyller ditt palats. med sin svartsjuka laägån;-på det att derigenom hela Petersburg skall erfara din lilla otrohet. O; jag säger digPPfinsöerå) jag genomskådar den der herr da P ? Se A. Bö n:o 1, 2 och 3.