Aftonbladet – 3 januari 1855, sida 2

— Vid val till magistratssekreterare och litterat rådman i Warberg den 28 sistl. Dec. tillföllo de flesta rösterna vice häradshöfdingen C. Hessling. Närmast i röstantalet voro vice häradshöfdingarne A. Håkansson, Lang och L. Möller. Nm end — N:o 83 af Svensk författningssaml:ng, som i dag utgifvits, innehåller kommerskollegii kungörelse af den 29 sistl. Dec., i anledning af kolerans utbrott i Bilbao och samma sjukdoms upphörande i Nantes. — Undervattenstelegraflinien med Danmark öppnades i måndags, nyårsdagen. Läsaren torde också hafva observerat att den sista af de i vårt gårdagsblad meddelade telegraf-depescherna var oss tillsänd direkte från Köpenhamn, derifrån den blifvit afsänd efter kl. 2 på e. m. KS — Chefen för östra vägoch vattenbyggnadsdistriktet, frih. De Geer, som haft iuppdrag att verkställa undersökning af den föreslagna jernbanan genom Skaraborgs län förbi Skara, har nyligen till jernvägsbestyrelsen på sistnämnde ställe aflemnat fullständiga kartor och kostnadsförslag, deribland en större generalkarta, 33 st. detaljkartor med tillhörande längdprofiler, kostnadsförslag med 12 bilagor, samt 10 st. detaljritningar, rörande nyssnämda jernväg. Beskrifningen öfver banan jemte konstnadsförslaget lärer komma att tryckas, för att dymedelst bringas till en all: männare kännedom. — I Göteborgs Handelstidning för den 30 Dec. läses: Sällskapet Vetenskapens Vänner hade i går afton sin tredje mänatliga sammankomst, hvilken oaktadt det afskräckande vädret var besökt af omkring 50 personer. Föredrag höllos af d:r Montn, kemieadjunkten Tranberg och lektor Blomstrand. D:r Monten utförde, med ett särdeles vackert framställningssätt, en intressant historisk teckning af läkarekonstens utveckling, från den tid, då denna konst förvarades och utöfvades i magernas heliga tempel, tills den blef spekulationens och den empiriska forskningens egendom och slutligen blifvit alltmer öppen och tillgänglig för den stora allmänheten. Med denna framställning ville tålaren ock visa, att den medicinska kunskap, som nu finnes hos allmogen, utöfvad företrädesvis af s. k. kloka gubbar: eller kloka gummor, vore endast en lemning af en föråldrad, vetenskapligt idkad medicin, och att återgåendet till denna folk: medicin alltså vore ett återgående till den ständpunkt, som läkarekonsten ionehade för ett och annat ärhundrade tillbaka. Talaren kunde för sin del ej gilla. ett sädant ätergäende till föråldrade, mystiska föreställningssätt, utan föredrog att använda de medel, som vetenskapen visat vara bäde förnuftigare och verksammare. Adjunkten Tranberg redogjorde för ett i England nyligen uppfunnet slagtningsförfarande, hvarigenom köttet af det slagtade kreaturet blir längt säåftigare och kraftigare än med de nu brukliga förfaringssätten. Af särdeles intresse var att härvid erfara, huru denna praktiskt-ekonomiska ätgärd blifvit utrönt genom rent vetenskapliga undersökningar. Den var således ännu ett bevis på den erfarenhet, hvarom våra dagar lemna så mänga vittnesbörd, att vetenskapen framträder med alltmer praktiska resultater. Nyligen har man läst om den berömde kemisten Liebigs föreskrift i afseende ä brödbakning; nu har man funnit något liknande i afseende å slagtning. Adjunkten Tranberg anmärkte med skäl såsom nägot för vår tid betecknande detta vetenskapens nedstigande till bagarboden och slagtarhuset. Lektor Blomstrand utvecklade i en längre framställning sättet att rätt skrifva svenska språket, hvarat ultatet blef, så vidt vi rätt uppfattade tälarens merä a Cr SK ligg: RS FE KR