Aftonbladet – 29 december 1854, sida 3

a ANDADE ÄNNER — Lerd Dudley Stuart, I en nekrolog or lord Dudley Stuart omtalar Examiner följande anel dot ur hans lif: Afsky för allt förtryck och delts gande för de olyckliga voro framstående drag i han karakter. Dessa egenskaper jemte hans ovanliga ka raktersfasthet, som icke mindre utmärkte honom, skör jas tydligt af följande tilldragelse. Han var i Nizza som är ett af de ställen hvarest hans mor, markisinna af Bute några månader uppehöll sig under sin lång resa på fasta landet, då hon angreps af den långva riga sjukdom, som vållade hennes död. Få mil frå Nizza var ett fängelse, der de farligaste förbrytar från hela Sardinien voro inspärrade. Det ligger en vacker trakt, och talrika främlingar som resa ge nom Villa Franca ana icke att ett sådant helvete ä så nära intill dem. I ett underjordiskt fängelse, son ligger lägre än hafvets yta, äro fångarne fastkedjad i en dubbel rad vid två lårga jernstänger, som sträck: sig genom denna håla i hela dess längd. Blott e! timma om dagen få de komma ut på fångelsegården för öfrigt blifva deras bojor lossade hvarken natt el ler dag. Lord Dudley erhöll tillåtelse att besök: detta fängelse och tala med fångarne. Isynnerhe greps han vid åsynen af en man, hvars ansigte e liknade en förbrytares; han var bunden med dubbli kedjor, och den gunst som blef de andra beviljad nemligen att skåda dagens ljus en timma på dygnet var honom förnekad. Han var en politisk förbrytare Han hade vågat ropa: lefve konstitutionen! och föl denna förbrytelse hade han blifvit dömd till evig fängelse i denna lefvande graf. Lord Dudley (d? ännu mycket ung) sökte utverka någon lindring i fån. gens lidande. Under föregifvande att han ej tält vid att inandas den förskämda luften i fängelset, an. höll han om tillåtelse att få tala med fängen i fris luften. Detta tilläts honom, och genom dagliga be: sök på Villa Franca skaffade lord Dudley således den stackars fången dagligen en stund af några minuter att njuta solsken och fria luften. Dessutom led han af en böld i halsen, och lord Dudleys engelske läkare förklarade att han skulle dö, om han ej blefve opererad. Men det stred mot reglementet att detta företogs af nägon annan än faängelseläkaren, och denne hade,-som fången sade, redan en gång förut stuckit en knit i nacken på honom utan annan verkan än att det onda blef ännu värre. Man passade derföre på tillfalle, då fångvaktarne ej voro på sin post, och operationen blef lyckligt verkställd till icke ringa förargelse för fångelseguvernören. Från denna stund blef all frihet förnekad fången; men hans lif var räddadt. Detta var likväl icke nog för lord Dudley Stuart; han beslöt att utverka hans befrielse. Han hade hört talas om en viss advokat, om hvilken ett rykte gick att han genom okända medel var i stånd att till och med utverka någonting sä oerhördt som en politisk fånges befrielse i Sardinien. Advokaten tilispordes, men begärde hundra dukater för att han skulle ätaga sig att försöka det. Några af lord Duåleys vänner, som fingo veta det, drefvo gäck med denna plan, som de kallade narraktig och fantastisk. Men lord Dudley ansåg icke priset för högt, om en möjlighet dermed kunde beredas att befria en medmenniska ur ett sådant slafveri. Han betalade pengarne, utan att (så lydde kontraktet) få veta hvartill de skulle användas. — Några månader derefier uppehöll han sig i Neapel; hur öfverraskad blef han icke, då en man inrusade i rummet och nedkastade sig för hans fötter. Det var fången från Villa Franca. En lösgifoiogsorder hade blifvit tillställd fängelsedirektionen. o — Fransysk litteratur om borddansen. Åter har i Paris utkommit en bok i två band om dansande bord. Dess författare är grefve Agenor de Gasparin, hvilken är känd såsom en författare af talent och fintlighet. Författaren uppträder i sin bok lika bestämdt emot dem som förneka den nyupptäcrta rörelsekraften, som dem hvilka deri se något öfvernaturligt och underbart. Markisen af Mirville har skrifvit en annan i Frankrike mycket läst bok i ultramon:an anda tillförsvar för borddansen. Den bekante adyckaten Hennequin, en demokrat, har sökt göra sig klappandarne och borddansen tillgodo för sociali-. stiska syften. Gasparins manifest deremot — han är protestant — har en helt rationalistisk karakter. Han tillbakavisar genast den uppgifca omedvetna muskelrörelsen, såsom en inverkan af högre potenser, och blifver stzende vid det förra päståendet. att dervid ett fysikaliskt fluidam ör med i spelet, hvärs erkännande gerom vetenskapen och hvars ioregistrering bland de naturliga fenomenerna med säkerhet kan väntas i trots af alla akademiens motpästäenden. Hans bok är af alla de böcker, som den nya företeelsen framkallat, den förnuftigaste och läsvärdaste. Telegrafepporter. Hamburg d. 28 Dec. kl. 6, 56 min. e. m. Monitören för den 28 innehåller följande inderrättelser från Balaklava af den 13 d:s: Vår ställning är förträfflig, oaktadt den försinkning i belägringsarbetena som vållas af äderleken.