Aftonbladet – 22 december 1854, sida 6

utarbetad ar GABRIEL ANREP. Hos samtlige Bokhandlare, nyss utkommen: LUDVIG FILIP, Fransmännens sista Konung, f ALEX. DUMAS; öfversättning; Första och Andra Dearne. Den märkvärdiga historiska tidsföljd, under bvilken Fransännens konung Ludvig Filip verkat, hans faders och bäns en skiftesrika lefnad, den mäktiga inflyte!se som hans reringssystem utöfvade på hela sitt tidehvarf, och de sridi.a igter som varit gä!lande angående detia system 0 h orsarna till bans slutliga fall göra bans historia till ett af de tressan:aste föremål som kunna finnas för forskaren. Man wr på denna grund trott. att detta arbete, af den verldsskante Alexander Dumas, innebållande en mängd faörat vända fakta och karaktersdrag, framstä!lda för läsaren med ans lätta och snilirika penna skall vara välkommet äfven r den Svenska publiken. Arbetet, som komplett utkomer under loppet af vintern, utgöres jaf sju delar eller bäfn lika med de närvarande, hvilka säljas hvardera till det iliga priset af 34 skilllngar, såväl. i Stockholm som i indsorten. Första delens innehåll: I. Ludvig Filips födelse och bärkomst. Anekdot om bangs armors lefnadssätt i sammanbang dermed. Fra do Montesons giftermål med Ludvig Filips farfar. Ludvig Filips fars ngdom och :efnadssätt. Hertiginnan af Penttitvre. Den idens seder. Anglomani. Fadrens vackra utseende, tapperet och kärlek för skön konst. Omständigheterna vid Ludig Fiiips födelse. Anledning till Maria Stellas falska pro: ess mot Hans äkthet. Hans lärare. Bonard. Grefvinnan le Genlis. Fennes ställning och inflytande i hertigens hus, De hertigliga barnens stora framsteg och mångkunskap. i. Uppfostran af Jean Jacqves Rousseaus mönsier. Barrens förstroelser. Prof på Ludvig Filips mod och tålamod edan som barn. Hans godhjertenhet. flans bröder hertisen af Montpensier och grefven af Beaujolais samt syster idelaide. M 1. Hermine, en dotter till hertigen af Orleans och madam Senlis. Spänning mellan hertigen af Orleans och drottning Marie Antoinelte. Förmodad orsak dertill. Hertigens bravur och kaliblodi het till sjös. Parisarnes byllning för honom vid återkomaten. Hans första opposition mot hofvet. Förvisning. De unga prissarnes besök å St Michels fästning. Traburens förstörande af Ludrig Filip. 1V. Hertigen af Orleans vald till, president i nationalförsamlingen. Hans vägran. Fru Sats omdöme om hans karakter. Lafayette. Camil!e Desmoulins. Beaumarchais. Bas.jens fall. Intrycket deraf på Ludvig Filip, då kertig af ihartres. V. Hagel och missväxt, hungersnöd. Hertigens af Orlear.s frikostighet dervit. Revoluticnära anekdoter, upplysande förbållanden med åtskilliga ankläge!ser mot kertigen af Orleans. VI. : Fru de Geniis efterträdd af fru de Buffon i flera egenskaper i heruigens hus. Ludvig Filip i Jakobinerklubben. Hans artiklar i Marats tidnicg Hans förtjusning öfver förstfödslorättens afskaffande. Intressant bref från hertiginnan ar Orcans till sin gemål om fruarna de GCenls och de Buffen sant om Jakobinerklubben. ftdrag ur Ludvig Filips juornal, utvisande hans entusiasm för revolutionen och jakobinerna 4791. Vil. Jakobnernas dåvarande staplynte. Foritsalta utdrag ur prinsens dagbok. Hetizens af Orleans afsäcelse af regentskapet. VIII. Vidare utdrag er pinsens dcagbok. Hans tal i en klubb, för ordnarnes afskafftande. Första koaltionen. Herigens af Orleans mecborgareförklaring. Hans utnämning till generallöjtnant. De :nza prinsarnes första vapenbragd. å IX. Di momi-z. Författarens karakteristik öfver honom och particrras dåvarande ställning. X, XI. Forisättning. Anekdoter från Demo rer armå och fäivåget. Saget vid Valmy Lud.ig Fiips deltagande deri. d XII En n ärklig cmständighet inverkande til Preustarnes ohes utsamhet Konungens af Prcus en miätre.s grevnnan Licttenau Herticen af Braunschweig. Ffamtat mellan bonom och D mo:riez. Kepubitens pokarmcranie Paris. S ener och tvister mellan revo::tens!edarne. Fortsättning om D mosrisz och revolutonspartit. Marats uppträdande och ;.otelser vid en fest i Paris. XI. Slaget vid Jemappes. Luodvig Filips deltagande der, tapperhet och andel i segern. XIV. Belgiens eröfring. St ider inom konv.ntet em bertgen af Oriexns. Hans bref med afsägelse af alla dynastiska anspråk. Hans afsigt att rädda konungens lir. Fans Ivotum för konungensdödsdem. dikteradt af Camille Desmouins. Ett dylikt til Ludvig den 48:Ce. Hans förmälning i Neapo. Andra delens innehåll: I. Hertigens af Orleans försök att förekomma dödsdomen öfver kon.:ng Ludvig den 46:de. Kon ngens dom och afs rättniog. Fälttåget till Holland. HH. Konventets komn:issarier vid armåen. Ludvig Filips tapperhet vid Neerwinden. Orsaken tull D-movriez öfvergång till fienden. Nya kommissarier. Dumourtiex förklaring och samtal med dem. Intressant scen. Oförmodadutgång på beskickningen. Ludvig Filips flykt. från armeen i Dumouriez, sällskap. Början af prinsens långvariga landsflykt. II. Återverkan af Ludvig Filips uppförande på fadren, hertigen af Orleans. Ett bref från sonen föranleder fadrens arrestering. Hans skrifvelse till konventet. Hans lugna mod och afsked från sin son. IV. Hertigen i fängelset och inför revolutionstribunålet. Hans fortfarande lugn och sinnesstyrka. Hans dödsdoth; Märkligt yttrande af konom före domens fulibordan: Tillämnad men misslyckad rörelse för att rädda honom. Hans ädla hållning i dödsstunden. Författarens omdöme om hans personlighet. V. Bref från Dumouriez till Ckavette, med förslag att sätta Ludvig Filip på tronen. VI. Ludvig Filips resa till Schweir, privatlif och vistånde hos general Montesquiou. Hans fattigdom. Hans anställande i skolan i Reichbnau såsom lärare i geografien. Bref af författaren till hertigen af Orleans den yngre, 37 år derefter, i anledning af ett besök på samma ställe. VU. Revolutionen af den 9 Thermidor. Ludvig Filips plan att återvända till Frankrike. Resa under antaget namv. Sällsamt quiproquo. Fru de Flabault. Inbjudning till Amerika. Ankomst till Hamburg. Resa till Sverge. Emottagande hos bertigen af Söderman!and. VIII. Resan öfver Norge och Finland samt tillbaka till Stockholm. Långt bref från fru de Genlis till Ludvig Filip, som belyser vissa delar af hans karakter. 1X. Kort öfversigt af de politiska rörelsernas fortgångl i Frankrike åren 4793—96. Bref till Ludvig Filip från bans mor. Hans svar från Fredrikshall den 45 Augusti 4796. X. Ludvig Filips afskedsbref till sin mor, resa till Amerika och förening der med sina bröder. XI. Mörkare utsigter för den Orleanska familjen efter Bonapartes uppträdande på den politiska skådeplatsen. Prinsarnes vidare äfventyr i Amerika. Sjöresa. Lycklgt möte. Ankomst till Havanna. Förvisning derifrån. Återfärd till England. XII. Bref från Dumouriez. Försök till försoning med den äldre Bourbonska grenen. Bref från Ludvig Filip, afbedjande och förnekande föregående förklaringar. Underdånighetsförklaring för Ludvig den 48:de. Underhåll af Engelska regeringen till belöning derför. XHNL Ludvis; den 48:des svar. Märkliga uttryck om hans konselj, m. m. NL. X1LV. Bref från Ludvig Filip, om hans önskan att för åltid få förblifva i England och uttryck af hat emot Bonaparte. Hans åsigt om reformers nödvändighet. Författarens jemförelse mellan dessa uttryck och bans sednare motstånd met reformerna. Annat bref, innefattande råd till: Preussen -ceh Ryssland om sättet att besegra Fransmännen, Moltsägelsen mellan detta bref och hans förra förklaringar att aldrig vilja konspirera mot sitt fädernesland. XV. Hertigens af Montpensier död på Malta. Ludvig Filips bref derifrån till Dumouriez, med anbud alt gå i engelsk tjenst mot Fransmännen. mv a room svärmadan dunttningen Af Naesnel ma,