Aftonbladet – 16 december 1854, sida 2

Hos samtlige Bokbandlare, nyss utkommen : LUDVIG FILIP, Fransmånnens sista Konung, af ALEX. DUMAS; ofversättning ; Första och Andra DPelarne. Den mörkvärdiga historiska tidsföljd, under hvilken Fransmännens konunz Ludvig Filip verkat, hans faders och hans egen skiftesrika lefnad, den mäktiga inBytelse som bans regeringssystem utöfvade på hela sit. tidehvarf, och de stridiga åsigter som varit göllande angående deta system och orsakerna till bans slutliga fall göra hans historia till et af de intressantaste föremål som kunna finnas för forskaren. Man har på denna grund trott, att detta arbete, al den verldsbekante Alexander Dumas, innebållande en mängd förut okända fakta och karaktersdrag, framställda för läsaren med bans lätta och snillrika penna skall vara välkommet äfven för den Svenska publiken. Arbetet, som komplett utkommer under loppet af vintern, utgöres afsju delar eller häften lika med de närvarande, hvilka säljas hvardera till det billiga priset af 24 skillingar, såväl i Stockholm som i landsorten. Första delens innehåll: I. Ludvig Filips födelse och bärkomst. Anekdot om bans farmors lefnadssätt i sammanbang dermed. Fru de Montessons giftermål med Ludvig Filips farfar. Ludvig Filips fars ungdom och efnadssätt. Hertiginnan af Pentbigvre. Den tidens seder. Anglomani. Fadrens vackra utseende, tapperhet och kärlek för skön konst. Omständigheterna vid Ludvig Fiips födelse. Anledning till Maria Stellas falska pro cess mot hans äkthet. Hans lärare. Bonard. Grefvinnan de Genlis. isennes ställning och inflytande i hertigens hus. De hertigliga barnens stora framsteg och mångkunskap. HH. Uppfostran af Jcan Jacques Rousseaus mönsier. Barnens förströciser. Prof på Ludvig Filips mod och tålamod redan som barn. Hans godhjertenhet. flans bröder bertigen af Montpensier och grefven af Beaujolais samt syster Adelaide. II. Hermine, en dotter till hertigen af Orleans och madam Genlis. Spänning mellan hertigen af Orleans och drottning Marie Antoineue. Förmodad orsak dertill. Hertigens bravur och kallblodishet till sjös. Parisarnes hyllning for bonom vid återkomsten. Hans första opposition mot hofvet. Förvisning. De unga prinsarnes besök å 8t Michels fästning. Traburens förstörande af Ludvig Filip. IV. Hertigen af Orleans vald till president i nationalförsamlingen. Hans vägran. Fru Staöls omdöme om hans karakter. Lafayette. Camille Desmoulins. Beaumarchais, Basiljens fall. Intrycket deraf på Ludvig Filip, då hertig af Chartres. V. Hagel och missväxt, hungersnöd. Hertigens af Orleans frikostighet dervid. Revolutionära anekdoter, upplysande förbållanden med åtskilliga anklagelser mot bertigen af Orleans. )L Fru de Genlis efterträdd af fru de Buffon i flera egenskaper i heriigens bus. Ludvig Filip i Jakobinerklubben Hans ariklar i Marats tidning. Hans förtjusning öfver förstfödslorättens afskaffande. Intressant bref från heruginnan af Orleans till sin gemål om fruarna de Genlis och de Buffon samt om Jakobinerklubben. Utdrag ur Ludvig Filips juornal, utvisande hans entusiasm för revolutionen och jakobinerna 4794. YH Jakobinernas dåvarande skaplynne. Fortsatta utdrag ur prinsens dagbok. Hertigens af Orleans afsägelse af regentskapet. VII. Vidare utdrag ur prinsens dagbok. Hans tal i en klubb, för ordnarnes afskaffande. Första koalitionen, Hertigens af Orleans medborgareförklaring. Bans utnämning till generallöjtnant. De unga prinsarnes första vapenbragd. IX. Dumouriez. Författarens karakteristik öfver honom och partiernas dåvarande ställning. X, XI Forisättning. Anekdoter från Dumouriez arm6 och fäluåget. S.aget vid Valmy. Ludvig Filips deltagande deri. XI. En märklig omständighet inverkande till Preussarnes obesiutsambet. Konungens af Preussen mätress grefvinnan Licbtenau. Hertigen af Braunscbweig. Samtal mellan honom och Dumouriez. Republikens proklamerande. Paris, Scener och tvister mellan revolutionsledarne. Fortsättning om D--mouriez och revolutionspartiet. Marats uppträdande och hotelser vid en fest i Paris. XII. Slaget vid Jemappes. Ludvig Filips deltagande deri, tapperhet och andel i segern. XIV. Belgiens eröfring. Strider inom konventet om hertigen af Orleans. Hans bref med afsägelse af alla dynasti-. ska anspråk. Hans afsigt att rädda konungens lif. Hang lvotum för konungensdödsdom, dikteradt af Camille Desmoce ins. Ett dylikt till Ludvig den 48:de. Hans förmälning I Neapel. Andra delens innehåll: I. Hertigens af Orleans försök att förekomma dödsdonien: sfver konung Ludvig den 46:de. Konungens dom oci af. rättning. Fälttåget till Holland. HH. Konventets kommissarier vid armten, Ludvig Filips tapperhet vid Ncerwinden. Orsaken uil D -movrier öfvergång till fienden. Nya kommissarier. Dumouriez förklaring ch samtal med dem. Intressant scen. Oförmodad ulgång på beskickningen. Ludvig Filips flykt från armeen i Dumouriez sällskap. Början af prinsens långvariga landsflykt. HI. Aterverkan af Ludvig Filips uppförande på fadren, hertigen af Orleans. Ett bref från sonen föranleder fadrens arrestering. Hans skrifvelse till konventet. Hans lugna mod och afsked från sin son. aalV. Hertigen i fängelset och inför revolutionstribunalet, Hans fortfarande lugn och sinnesstyrka. Hans dödsdom, Märkligt yttrande af konom före domens fullbordan. Till nad men misslyckad rörelse för att rädda honom. Hang ädla hållning i dödsstunden. Författarens omdöme om hans: personlighet. V. Bref från Dumouriez till Ckavette, med förslag att sälta Ludvig Filip på tronen. VI. Ludvig Filips resa till Schweiz, privatlif och vistande hos general Montesquiou. Hans fattigdom. Hans anställande i skolan i Reichnau såsom lärare i geografien. Bref af författaren till bertigen af Orleans den yngre, 57 år derefter, i anledning af ett besök på samma ställe. VIL. Revolutionen al den 9 Thermidor. Ludvig Filips plan att återvända till Frankrike. Resa under antaget namn. Ilsamt quiproquo. Fru de Flahault. Inbjudning till Amerika. Ankomst till Hamburg. Resa till Sverge. Emottagande 108 hertigen af Södermanland. VIII. Resan öfver Norge och Finland samt tillbaka till stockholm. Långt bref från fru de Genlis till Ludvig Filip, som belyser vissa delar af hans karakter. IX. Kort öfversigt af de politiska rörelsernas fortgång i Frankrike åren 4793—96. Bref tll Ludvig Filip från bang mor. Hans svar från Fredrikshall den 45 Augusti 4796. X. Ludvig Filips afskedsbref till sin mor, resa till Amevika och förening der med sina bröder. XI. Mörkare ulsigter för den Orleanska familjen efter Bonapartes uppträdande på den politiska skådeplatsen. Prinsarnes vidare äfventyr i Amerika. Sjöresa. Lyckligt möte. Ankomst till Havanna. Förvisning derifrån. Återfärd till England. XI. Bref från Dumouriez. Försök till försoning med den ildre Bourbonska grenen. Bref från Ludvig Filip, afbedjande och förnekande föregående förklaringar. Underdånighetsför-klaring för Ludvig den 48:de. Underhåll af Engelska regeringen till belöning derför. XIII Ludvis den 48:des svar. Märkliga uttryck om hans. konselj, m. m. XIV. Bref från Ludvig Filip, om hans önskan att för allid få förblifva i England och uttryck af bat emot Bonaparte. Hans åsigt om reformers nödvändighet. Författarens jemföelse mellan dessa uttryck och hans sednare motstånd mot reformerna. Annat bref, innefattande råd till Preussen och Ryssland om sättet att besegra Fransmännen. Motsägelsen nellan detta bref och hans förra förklaringar att aldrig vilja tonspirera mot sitt fädernesland. XV. Hertigens af Montpensier död på Malta. Ludvig Fiips bref derifrån till Dumouriez, med anbud att gå i engelsk jenst mot Fransmännen. XVI. Bref till hans svärmoder drottningen af Neapel med ippet anbud att öfvertaga ett krigsbefäl till störtande af ransmännens välde och Bonaparte. Revolution på Sicilien. Jans fruktlösa försök att få ett befäl i Spanien mot Fransnännep. Napoleons fall. Bref från Ludvig Filip i anledning leraf. Jemförelse mellan detsamma och bans proklamation 6 år derefter om återhemtandet af Napoleons aska från S:t Telena.