Aftonbladet – 16 december 1854, sida 1

Tror ni att glädjen var orsaken till denna händelse ? Kom, gå vi; villniberöfva saken dess poetiska färg? Må ni, om ni vill, skrifva den på ansträngningens eller värmens räkning. Hvarken det ena eller andra. Hör, ni är grefvens intimaste vän, han har inga hemligheter för er. Således kan jag säga för er, hvad jag förtegat för honom sjelf, för att icke onödigtvis oroa. honom. Jag berättade för Theodor hvad jag sett två dagar förut i småskogen och hvad som om natten passerat i slottet. Vid denna berättelse förmörkades åter hans ansigte, såsom jag väntat. Han stod ett ögonblick tankfull, derpå höjde han sitt vackra hufvud: pHvad. jag numera tydligt ser i dessa historier från andra -verlden, det är att det väl skulle kunna ligga någon förfärlig tillställning bakom dem, i början för att hindra giftermålet och sedan för att.... Men jag skall vara väl på min vakt. Här, midt ibland alla gästerna, löper han ingen fara. Nödvändigt blir det att han icke på några dagar går ut. Lyckligtvis kan Sofia fastkedja honom inne., Men tror ni ej att denna zigenerska, som ag sett två gånger, och som utan tvifvel... Tyst, Konstantin kommer. Han nalkades verkligen och bemödade gg ännu att le; raen det var omöjligt att icke bli förvånad öfver den dystra blekhet som hade fördrifvit glädjen från hans ansigte. Du känner alitjemt följderna af svindeln?s sade Theodor till sin vän. Det var värmen som tryckte di:t Kufvud.s åck, nej! svarade grefven med ett stelt och ironiskt leende, den träffade hjertat. Sedan Theodor lemnat oss, tillade Konstantin, liksom fulländande en tanke som han börjat i dennes närvaro: