UTRIKES. Med ångfartyget Bore ha vi i dag bheltj: oväntast erhållit utländsk post med tidningar från London af den 6, från Paris och Brissel af den 7, från Berlin af den 8 och från Hamburg af den 9 dennes. Annnu finner man inga fullt autentiska upplysningar angående trippelalliansens syftemål och traktatens innehåll. Den af oss i går omnämnda depeschen från grefve Nesselrode till ryska ministern v. Budberg i Berlin är daterad den 6 December och har följande lydelse: Hr baron! De underrättelser som från olika håll komma oss tillhanda, bevisa att i närvarande ögonblick de tyska regeringarne nästan alla äro upptagna af samma bekymmer, remligen det att med anledairg af de orientaliska angelsgenheterna se en söndring uppkomma emellan de bäda stora tyska makterna, hvilken kunde bringa det gemensamma fäderaeslandets lugn ech möjligen det tyska förbundets tillvaro i fara. Trogen den politik, som han frän början af denna beklagansvärda förveckling fullföljt, och med den önskan att så vidt möjligt innesluta de olyckliga följderna af denssmma inom möjligast trånga gränser, har kejsaren, vår höge herre, under närvarande omständigheter, och så mycket det af honom kan bero, velat bevara Tyskland från de olyckor af hvilka det i sädant fall skulle botas. Till följd deraf befullmäktigas ni, br baron, att förklara preussiska kabinettet, att kejsaren är böjd att deltaga i de förhandlingar som hafva till ändamål att återställa freden, och för hvilka de nedan avgifna fyra propositionerna skulle tjena såsom utgångspunkt, nemligen: 1) Gemensam garanti af de fem makterna för ottomaniska rikets kristna befolknings religiösa och borgerliga rättigheter utan skilnad emellan de olika kulterna, 2) Gemrsnsamt af de fem makterna utöfradt protektorat öfver furstendömena, under samma vilkor som våra fördrag med Porten till deras förmän stadgat. 3) Revision af fördraget 1841. Ryssland skallicke motsätta sig dess upphäfvande, om sultanen säsom närmast iotresserad makt derpå ingår; 4) Fri segelfart på Donau, hvilken rsttsenligt består och hvars inskränkande Ryssland aldrig haft för afsigt. Denna bestämmelse är, såsom det af sig sjelf inses, grundad på det antagandet, att vestmakterna troget efterkomma den förpligtelse som de inför Europa ingått, att försäkra ottomaniska rikets kristna befolknings framtid, så att densammas religiösa och borgerliga rättigheter framdeles skola ställas under alla fyra mekternas garanti, och att sålunda det bufvudsyftemål Ryssland i detta krig har för ögonen ernås. Om de tänkesätt, som ingifvit H. M. kejsaren denna förklaring, uppskattas i Tyskland så som vi måste antaga, så tro vi oss kunna hängifva oss åt den förhoppningen, att det på samma grund förenade och med afseende på de tyska intressen som äro förbundna med denna fråga fullkomligt lugnade förbundet skall begagna sin endrägt, för att lägga den i Europas vågskål till förmån för en fred, hvars grundval Österrike och Preussen frivilligt erbjudit oss i de fyra punkterna, med hvilkas stadfästande de förklara sig fullkomligt tillfredsställåa. Ville man deremot betjena sig af denna genom Rysslands bemödanden ännu en gång upprätthållna enighet för att uppställa nya, säväl till innehållet som formen med dess värdighet oförenliga vilkor, så betviflar icke kejsaren, att förbundets stater skola tillbakavisa sådana anspråk, från hvilket håll de än mä komma, såsom oförenliga med såväl den loyalitet hvaraf de lifvas, som med Tysklands sanna intressen. Detta vore en med fasthet och konseqvens iakttagen neutralitet, sådan den från början af striden proklamerades och hvilken kejsaren tror sig med full rätt kunna göra anspråk på såsom motsvarande det afseende han skänkt de till honom i Tysklands namn riktade önskningar. Emotteag etc. Nesselrode.n Man finner sålunda att det är af ädelmod och bekymmer för den olyckliga ställning hvari Tyskland kan komma genom kriget, som kejsar Nicolaus beslutat att åter beträda underhandlingarnes väg. Beklagligtvis måste man ännu alltid på det högsta draga Czarens uppriktighet i tvifvelsmål, isynnerhet då man sammanställer det sätt hvarpå Nesselrode här uppfattat de fyra punkterna, med den ursprungliga lydelse dessa ha i Drouyn de Lhuys not af den 22 Juli. Der heter det: Man kan säga, att Europas intresse fordrar: 1) Att det af kejserliga ryska hofvet hittills utöfvade protektoratet öfver furstendömena Wallachiet,