Aftonbladet – 11 december 1854, sida 1

EES ASSA AD AI STEINER FRE FE FSI BETET ST TR , N:o 29 Svartmangatan och N:o 9 vid Fornsgatan; alls vid Fredsgatan; i O. 4. Nelsons, N:o 46 Drott5 Norrlandsgatan; i N. G. Söderbergs, N:o 12 vid efter det utrymme de upptaga. re de mediatiserade herrarne äro icke nöjda med återställande af deras rättigheter; de fordra återställandet af alla de gamla privilegierna, hvilket skulle förutsätta en total ombildning af hela vårt rättstillstånd. Man ser vid första anblicken på denna kammare, att den utgör det yttersta uttrycket af den preussiska feodalismen. Å andra sidan visar sig i hela denna institution ett underbart sträfvande att vilja återupplifva de territoriala söndringarne och ständsskilnaderna. Det är det motsatta sträfvandet mot Capetingernas i, Frankrike hvilka, som bekant, ansågo det för sin mission att skapa en stor och mäktig nation på de förut oafhängiga feodalberrarnes bekostnad. Att ett dylikt jätteverk icke behöfver utföras med uppoffring af municipalfriheten, det bevisar Englands exempel, der man till och med förstått att sammanfoga tradition och kommunalt oberoende till en märkvärdigt stark helhet och att irtressera feodaladeln för allm n frihet. Här i Preussen ha vi endast olögenheterra af båda systemerna och inga af deras fördelar. Vi ha en liten, föga rik och mycket skuldsatt feodaladel, som af sina förfäers äregirighet endast har qvar begäret att bli befriad från grundskatten och att upprätthålla åtskilliga gamla alldeles urmodiga privilegier; — och på den andra sidan ha vi en franskt organiserad byråkrati, hvars hufvudsträfvande sedan tre år går ut derpå att utplåna alla spår af reformer från 1810 och 1812 i provinsoch kommunalorganisationerna, och att låta alla landets och folkets angelägenheter förbandlas genom en massa af akter och ett pedantiskt för allt offentligt lif mördande embetsskrifveri. Den länge inom höga kretsar hysta önskan om ett preussiskt pärskap har nu gått i fullbordan. Man får nu se om denra framkonstlade korporation kan bibehålla sig, om den skall. välja till sin förebild engelska öfverhuset, om den skall försöka att slå rot i folkets medvetande. Mycket betänkligt är det att, såsom jag redan antydt, prinsarne hysa betänkligheter att taga säte i första kammaren, emedan de då måste aflägga ed på konstitutionen. Måhända skall man dock lyckas förmå dem detill. De f. d. riksomedelbara herrarne hysa också betänkligheter. Det är just inga gynnsamma auspicier för den nya och dock så gammalmodiga institutionen. Jag lemnar åsido all beskrifning på den glans, som utvecklades vid kamrarnes höge tidliga öppnande, de nya pärernas nya uniformer o. 8. v., hvilket föga torde intressera er, Trontalet känver ni redan då detta bref kommer fram. Dess egentliga politiska del har af många blifvit fattad så, som förkunpnades deri upprätthållande af den hittills följda politiken och tillika beslutet att, om nödigt vore, äfven med vapen i hand upprätthålla denna politik mot hvem som. helst, alltså äfven mot .vestmakterna. En uppmärksam läsare af detta ställe i trontalet kommer lätt på den tanken. Vi skulle derigenom ha en offieielly temligen oväntad tolkning af Preussens nyaste steg och den d. 26 Nov. undertecknade preussisk-österrikiska tillöggsartikeln till Apnitraktaten. Vi vilja emellertid antaga, att dessa yttranden icke äro att förstå alldeles så, och å andra sidan erinra oss, att programmer, manifester och trontal mycket ofta äro sväfvande, tvetydiga och intetsägande och först genom händelserna erbålla sin rätta kommentar. För öfrigt vill jag endast ytterligare fästa uppmärksamheten på den strof i trontalet, i hvilken erinras om den i anledning af dyrheten på lifsmedel anordnade fria införseln af nödvändighetsartiklar. I detta bänseende har belgiska kammarens illiberala vo:um, som den 27 Nov. förbjöd utförseln af spanmil, gjort ett mycket oangenämt intryck. Man säger att Belgien är tvunget dertill genom de franska åtgärderna. Men Belgien skulle då åtnöjt sig med att vidtaga repressalier mot Frankrike. Nu afhandlas i preussiska ministerrådet den frågan om icke repressalier böra användas mot Belgien. Herr v. Manteuffel skall vara deremot, men han stannar troligen i minoriteten. Så framkallar en prohibitivåtgärd alltid genom sina konseqvenser nya sådana! Eljest liknar trontalet alla andra dylika som, så länge kamrar existerat, hållits, då man i kritiska tider icke velat beröra det verkliga sakförbållandet. Det vidrörer staterådets konstituerande och ide lagar som blifvit detsamma anförtrodda, isynnerhet provinsoch kommunalangelägenheter, och hvilka sedermera skola framläggas för kamrarne; vidare de ordnade finansförhållandena, handelns och industriens efter omständigheterna gynnsamma läge, öfversvämaingarne i Schlesien och de åtgärder som för framtiden blifvit vidtagna mot dem, och slutligen kreditivets sparsamma användande. När detta bref framkommer har ni utan tvifvel redan sett åtskilligt rörande en ny manvöver från Rysslands sida. I förgår afton har neråligen en telegrafdepesch förkunnat ett nytt mera positift svar från Rysslands sida, hvarom i detta ögonblick ingenting förljudits i tidningarne eller bland allmänheten. Man har tydligen insett, att med den första med reservationer och förbehåll uppfyllda noten ingenting kunde uträttas och man har derföre begärt en ny (det skulle alltså vara den tredje af det slaget). Vi få se om man äntligen kunnat hitta på en tillräckligt slug och skieklig redaktion, för att dupera allmänhetet och ge Österrike en förevändning till stillestånd. Ingen, som har något grand opartiskt omdöme, tror emellertid derpå. E. — Med anledning af stadgandet i riksdagsordningens 68 4 hafva Rikets sist församlade Stunder