Kostnadsberäkning för de till år 1854 utskickade expe ditioner till Franklins uppsökande. A Ern Rastnad 1) äxocdwoa ill Behii sundet — (ubder Moore, Kullen) co oc 2. 92,466. (och 4 bätar.) 2) Landexpedition till polarkusteraa af Nordamerika (under Rae o. Richardsson) 4 båtar. 10,000. 3) Expedition till Barrowsundet J. C. Ross och Bird) 2. 70,000. 4) Diio till dito (Saunder). 1. 50,000. B, Expeditioner, afsk.ckade 1850: 5) Expedition till Behringssuadet (Collinson, Maclure, Moore, Kellett) . . -. 4. 150,000. 6) D: :otill Barrowsundet (Penny) 2. 15,000. 7) D:o till d:o (Austin, Bumancy, Osborn, Cator) 4, 145,000. 8) D:o till d:o (John Ross) . 1. 4,000. 9) D:o till d:o (Forsyih) . . 1. 4,000. C. Expeditionen åren 1851 och 1852: 10) Landexpedition till Nordamerikas polartrakter (Rae) 1 båt. 2,000. 11) Expedition till Regent Inlet (Kennedy) 1. 5,000. 12) D:o till Baflinsbay (Inge field) .. 1. 5,000. D. Expeditioner å åren 1852, 1853 och 1854: 13) Expedition till Barrowsunde. (Belcher) . . 5. 250,000. 14) D:o till Bebringssundet, . 1852 (Maguire) . 1. 20,000. 15) D:o till d: 1853 (Trol lope) 1. 50 000. 16) D:0 till d:o, , 1853 (Kennedy) 1. 4.000. 17) D:oti 1Barrowsundet, 1853 (Inglefieid) . . 2. 60,000. 18) D:o till d:o, 1854 (Ingle: field) . 2. 60,000. 19) Landexpedition til! Booihianäset, 1853 (Rae) . . . 1 bår. 1.000. Hvilka resuliater af praktisk nytta och ligt värde derjemte vunnits af dessa ädla bem måste vi en annan gäpg afhandla. Det f artrakterna väckta intresset är af det sa trots af den Franklinska expeditionens öde, is afstä förrän man genomkorsat och undersökt I. okända polarbassinen. Sålunda kan man tressanta upptäckter af den amerikanska under dr Eane, som i Maj förlidet år ac från NewYork med specielt ändamål att framt ände till noråpolen, liksom af den utmärkte pola cc area kapten Peany. Som bekant är hade ligen cuskild hemkommit, efter ca ytterst lyck resa, hvars vinst, som det säges en skrifvelse, uppskaitas till 20,000 . Han delar deri tillika, att han har för afsigt a: oför dröjligen företaga en upptäcktsresa, och lefver i det fasta hopp att kunna uppnå nordpolen och g-uomkryssa polarbassisen. Ilan ör nu äter red till de regioner, som ä:0 hans eleraent och ror och svärigheier ingen bättre än han hitini: stätt att bekömpa.