Aftonbladet – 5 december 1854, sida 2

— Bondeståndet har under riksdagens lopp förlorat flera af sina ledamöter. Ingens bortgång har framkallat så allmän saknad som den redbare veteranens, ståndets f. d. vice talman MNils Perssons i Boda. Vi meddela efter bondeståndets protokoll det tal, hvarmed Pehr Sahlström i plenum den 7 Nov. egnade den bortgångne hedersmannens minns en gärd, i hvilken alla ståndets närvarande ledamöter med bifall instämde : Då en vacker sedvänja medgifver att ofientliges beklaga en trogen och högaktad väns borigång, uttrycka den allmännare saknaden af ena ädel mer bor are och värdig representant i detta stånd, in: dtillåtas mig att med nigra svaga ord tolka had nolikt vi alla, jemte många fosterlande:s vänrer, kä.: s vid underrättelsen att allhärjaren, döden, bortryckt den af oss så allmänt värderade vännen, f. d. vice talmannen, riksdagsfullmäktigen Nils Persson i Boda från Södermaniaad. De förluster, som vårt stånd under riksdagens lopp förut måst vidkännas genom bortgången af en och annan af dess mest aktade och erfarnare ledimöter, bafva väckt vår icke ringa saknad. Denna för. nu då åter från oss bortgått en man, som under loppet af 7 riksdagar varit oss en föresyn, ett m nster för riksdagsmannakallets rätta och värdiga utöfning, och biifzer än lifligare, då vi ceriora :ss, att han, äntn för få dagar sedan, deltog i våra förhandlingar, oförtröttad af är och mödor; samt med det nit och den fosterländska värma, som alltid utmärkte honom fullgjo.de sitt uppdrag. Visserligen sunda det icke undgå värt smärtsamm : deltagande, att vår bortgångne vän under sednare prriodea af riksdagen, liksom under den föregående, varit af svåra kroppslidacden mycket besvära ; men hans så snara fråvfalle kunde dock icke anas, helst som has3 vanliga sinnesnavaro och spänstighet icke SynDles sv ken under den verksamhet, han här sedneast sdagalagt, eller i den stund då han innan afresan sade oss ew hjeriligt farväl. Den ytterligare teckningen af denne vår djupt saknade vän och medbroder bör blifva lika enkel och okonstiad som haa sjelf visat sig för oss och alla den, som kände och uppskatiade hans rätta värde. En sä:lspord styrka i karakicreo, förenad med en liflig kävsla för det sanva och rätta, förm ldrade genom en anspråkslöstet, som tilldrog honom allas vänskap, så väl i dea enskilda sammanlefnader, som i den vidsträcktare medborgsmaanaaretsen, utgjorde en hans egenskap af stori värde. Den langre riksdagsmaon:erfarenhete förlävade honom ock den säkerhet och bestämdhbe i görande och låtande, som egnar representanten och ingifver förtroende. Öppen, välviljande och pålitlig mot alla, vaan ban äfven alla, tillika med dea sällsynta lyckan, au med full rättvisa anses för den, nvars Öfveriygelse var ren och utan minsa fisck, så mycket mer, som en hvar kunde i bans sätt, i hans snsiytes drag och hela beieende tydligen läsa den äkta srenska redbarhet och det förlitande till en högre makts ledniog, som utgjorde det förnämsta grunddraget i hela hans väsende och hans lefnad. Frid och välsignelse öfver hans stoft och haus minne! s mr