att de i värman med det rörlig vordna för. ändrade vextlimmet ingåen kemisk förening hvarigenom detsamma blir orörligt och binder vatten. Glutens eller växtlimmets förhållande tili Ostämnet, hvarmed det förra har så mångs egenskaper gemensamima, föranledde mig,, säger professor Liebig till några försök. hvilka hade till ändamål att med något annat oskadligt ämne ersätta de två nyssnämnda för helsan och brödets födande kraft så förderfliga beståndsdelar. Detta medel är orent kallmättadt kaikvatten. Om den till degbildingen bestämda delen af mjölet arbetas med kalkvatten, och surdegen sedan tillsättes och degen lemnas orörd, så inträder jäsningen på vanligt sätt. Om återstoden af mjölet i lagom tid sättes till den jästa degen, och brödet sedan jemväl bakas och gräddas såsom vanligt, så får man ett skönt, syrfritt, fast, elastiskt, småblåsigt, icke stålrandigt bröd af förträfflig smak, hvilket af alla, som njutit det några gånger, föredrages framför hvarje annat bröd., Till 100 skålp. mjöl tages 26 eller 27 skälp. (omkring 6 kannor) kalkvatten. Detta räcker likväl icke till degbildningen, hvaraföre rent vatten vidare efter behoftillsättes., Då brödet härigenom förlorar sin syrliga sfnak, så mäste nägot mera salt tillsättas än eljest är fallet, för att göra brödet angenämt att förtära. ;Hvad brödets kalkhalt beträffar, så vet man att ett skålpund kalk är tillräckligt att bereda mer än 600 skålp. eller omkring 100 kannor kalkvatten; kalken upptager i det på nu nämnda sätt beredda brödet nästan samma proportion, som i samma vigt frön af leguminosa. Det kan anses gåsom en genom erfarenheten bekräftad fysiologisk sanning, att mjöl af spanmål icke i och för sig har full näringskraft för det animaliska lifvet, och så mycket vi känna, så ligger bristen på denna näringskraft i bristen på den till benbildningen erforderliga och oumbärliga qvantitet a kalk. Fosforsyra finnes i tillräcklig mängd ispanmålskornen, men de innehålla vida mindre kalk än som finnes i skidfrukterna. Denna omständighet förklarar måhända många sjuklighetsfenomener som bemärkas hos barn på landet och i fängelserna, der födan förnämligast består af bröd, och i detta särskilda hänseende torde användandet af kalkvatten förtjena uppmärksamhet af läkare., Mjölets förmåga att lemna bröd torde ock i afseende på qvantiteten blifva större i följd af en större förmåga att binda vatten. Af 19 skålp. mjöl utan kalkvatten erhållas i mitt hushåll sällan öfver 2417, skålpund bröd; men förbakadt med 5 skålp. kalkvatten lemnar samma vigt mjöl 26 skålp. 12 lod till 26 skålp. 20 lod väl gräddadt bröd. Då nu, enligt Heerens undersökningar, nämnde vigtsdelar mjöl blott lemna 25 skålp. 3, 4 lod bröd, så synes den ofvannämnda vigttillökningen otvifvelaktigt hafva uppstått genom kalkvattnets användande. Vi hafva trott det vara af intresse för läsaren att här meddela en öfversättning ordagrannt af prof. Liebigs egen framställning i ämnet. Man ser deraf. såsom här ofvan förut nämndes, att det at honom uppgifna medlet är så enkelt, alt det kan när som helst försökas i hvarje hushåll. Till undvikande af allt missförstånd torde endast böra till ggas, till underrättelse för dem som möjligtvis icke förut skulle känna det, att kalkvatten beredes sålunda, att litet, vare sig släckt eller osläckt, kalk blandas med rent kallt vatten i förhållande som 1 till 400 å 500, omröres och lemnas i stillhet några timmar, hvarefter blott den klara vätskan afhälles, hvilken då innehåller en mättad lösning af kalken i vattnet. Då äfven hos oss det för helsan skadliga medlet icke så sällan användes, att blanda alun till mjölet vid brödbakning, så bör den nu ifrågavarande uppfinningen till undvikande deraf vara särdeles välkommen för alla bagare, för hvilka det är af vigt att :eras mjuka bröd icke för hastigt skall kännas tungt och osmakligt. Och då det synes mycket sannolikt, att det efter här uppgifna metod bakade brödet, såsom innehållande en mera fullständigt närande kraft genom en annars saknad beståndsdel för benbildrningen, skall kunna bättre än annars förslå att underhålla den fattigare befolkningens lifskrafter, hvars föda för det mesta består af bröd och mjölkrätter, så torde genom detta enkla medel en icke ringa välgerning vara tillskyndad menskligheten. Detta är åter en ny triumf för den kexniska vetenskapen, som i vår tid börjat gpela hufvudrolen i allt vetande för det praktiska lifvet. a Borgareståndet.