Aftonbladet – 23 november 1854, sida 2

den fosterländska stämning, hvarom festen d. 4 Nov. burit vittnesbörd. Major Gussander på Thorsåker vid Gefle har i Norge erhållit patent för fem år på en uppfinning att hålla mjölk söt. Bland litterära nybe er som väntas till julen nämnes en större originalröman af en norsk författarinna samt en samling folksagor af Asbjörnsen. UTRIKES Det i går ankomna ångfartyget Gauthiod medförde utländsk post med underrättelser från Paris af den 14, från Hamburg af den 15 dennes. Vi meddela härnedan utförliga officiella rapporter rörande fäktningarne den 25 och 26 Oktober; man finner deraf, att det varit häftiga och blodiga strider och att ryssarne, oaktadt allt det skryt som från Petersburg förljudits öfver de af Liprandi vunna fördelar, blifvit tillbakaslagna med stor förlust. Att döma af furst Menschikoffs egen, af oss redan i går meddelade rapport af den 6 om striden den 5 dennes, har denna varit ännu olyckligare för ryssarne. I en sednare rapport af den 8 uppgifver Menschikoff ryssarnes förlust vid detta tillfälle i döda till 2969, hvaribland 42 officerare, och i sårade till 5791, hvaribland 2 generaler och 206 officerare eller tillsammans 8,760 dö.la och sårade. En telegrafdepesch uppgifver de den 5 och 6 Nov. sårade engelska generalerna vara: Brown, Bentinck, Adams, Bulter och Torrens (?) En på e. m. ankommen finsk post medförde äldre tidningar än de i går mottagna. FRANERIEB. Grefve de Morny har blifvit utnämnd till president i lagstiftande församlingen efter den i ministeren inträdde Billault. Kejsaren bevistade den 12 en representation på Theatre-des-Varigtes. Då han på de föregående fjorton dagarne ej visat sig offentligen, slutar man af hans uppträdande vid nämnde tillfälle, att de nyaste depescherna från Krim (om bataljen den 5) försatt honom i godt lynne. tskilliga förnäma ryska damer, som ha czarens tillstånd att under en längre tid vistas i Paris, ha inträffat derstädes. Armåen i Orienten har varit åtföljd af några daguerrotypister, hvilka redan hemsändt öfver 460 taflor som framställa härens och ftottans bragder i den största mångtaldighet. Många rykten äro gängse om de finansåtgärder som franska regeringen skall vara sinnad vidtaga. Bland annat uppgifvesi,Köln. Zeit. att regeringen ämnar upptaga ett lån på 400 millioner francs, hvaraf England erbjudit 60 millioner. ENGLAND. Parlamentet har den 14 blifvit prorogeradt på ytterligare en månad. TYSKLAND, Preussen. Corr. B. berättar, att krigsministeren uppmanat regementscheferna att uppgifva hvilka afskedade officerare, som i händelse af krig skulle vara hugade att öfvertaga depotbestyr. Baron v. Brunnow, f. d. ryska ministern i London, lemnade Berlin den 13 dennes, för att begifva sig till Petersburg. Bayern. Från Minchen skrifves den 12 dennes, att man då i tre dagar der hade haft stark snöyra, som öfverallt hade försinkat jernvägstågen. I mannaminne hade man ej så tidigt haft så starkt snöfall. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 12 dennes, att det med hr Pereire i Paris afslutade kontraktet om statsjernvägarnes öfverlåtande ännu icke erhållit kejserlig sanktion. Man tror att andra, fördelaktigare anbud under tiden ingått till regeringen. SPANIEN. Den med anledning af cortes öppnande utfärdade amnestien omfattar alla dem som på ett eller annat sätt varit invecklade i händelserna den 28 Augusti vid drottning Christinas afresa. N Det mottagande drottningen rönte såväl i cortes som på återvägen till palatset beskrifves såsom mycket entusiastiskt. Kort efter cortessessionens öppnande lemnade diottningen åter palatset och begaf sig till Armeniaplatsen, der garnisonen och nationalgardet, det sednare räknande omkring 12,000 man, fingo defilera förbi drottningen, hvilket drog ut ända till skymningen. Nationalgardets hållning var förträfflig. Det berättas att åtskilliga deputerade afyttersta venstern ämna att, för den händelse man kommer att affordra dem någon trohetsed åt drottniogen, gifva det svar, att de blott lyda folket och vilja uppvjuda allt för att genomdrifva nationens önskningar. Kort efter oroligheterna förliden sommar uppstod en tidning som bar namnet Röst från barikaderna,, För tvenne månader sedan blef detta blad undertryckt till följd af en häftig artikel mot drottningen. Den 7 dennes meddelades åter tillstånd till dess utgifvande, och inom en kort stund voro alla exemplar afyttrade. Det nu utkomna numret innehöll en artikel till minne af general Riego, hvilken 1823 den 7 November blef afrättad på Ferdinand VII:s befallning å Cebadatorget, hvilket hädanefter skall kallas Riegos torg. Till cortes vicepresidenter ha blifvit utsedda hrr Dules, Madoz och Calatrava. i Svarta Hefvet d sa oc London Gazette medd . ide a! na omcicil