Aftonbladet – 22 november 1854, sida 3

mot den aktade kanslipresidenten Ehrenhemm, ni yttrar er ständigt inför mig om nationen, och nationen och dess rättigheter. Hvad betyder nationen mot min heder? Nationen skall få plikta för det den ej lydde min salig far. Följande samtal mellan konungen och riksdrotset Wachtmeister, kort efter Gustaf Adolfs återkomst från Åland, då man hade uppgjort en plan att med begagnande af den rådande finansförlägenheten bringa konungen attsammankalla ständerna, är så betecknande både för ställningen och för konungens karakter och uppfattning af svenska folket, att vi här anför det i dess helhet. Konungen. Nå, hvad har finanskommititeen gjort? Riksdrotset. Hufvudsakliga arbetet kan ej börjas, förrän vi fått alla de upplysningar som blifvit inforirade från landshöfdingarne. Nu först hafva vi fåt dem, och om mändag sammanträda vi ånyo. Konungen. Jag förbehåller mig att det gär fort och med drift. Det förbehåller jag mig. Redan längesedan borde arbetet hafva mera framskridit. Ni skola vsra omtänkte på tillgångar till nästa års fälttåg. Riksdrotset. Javäl, Ers Maj:t, så länge landet tål: men enligt förslagerna lära omkostnaderna dertill gå till 20 millioner. Konungen. Hvad är det för räkningar? Jag har aldrig hört omtalas så dumma räkningar som de, hvilka göras nu för tiden. I alla fall finns här tillgångar i landet: blott god vilja felas. Men hvad är iet man säger mig, att jag skulle behöfva hålla rikslag? Piksdrotset. Hvem kan säga det, och af hvad orsak skulle det ske? Konungen. Ja, nog tycker jag att det ej behöfves; men Håkansson har sagt mig det. Riksdrotset. Jag förstär ej i hvad mening! Konungen. Jag vill taga upp län, och dertill behöfvas inga ständer. Riksdrotset. Må så vara, men Ers Maj:t får inga penningar: här finnes ingen som har nägot att lemna, åtminstone ingenting som kan blifva af ringaste be:ydenhet. Konungen. Ja, så heter det alltid här i landet. Annorlunda går det till i andra länder. Men jag vill göra ett utländskt lån. Riksdrotset. Men det kan ej ske utan riksdag, emedan ständerna skola gifva sin garanti, och om det var i denna mening Häkansson talade, så hade han rätt. Konungen. Hvad behöfver jag ständer, för att göra utländska län P Riksdrotset. Jo, för garantien, Ers Maj:t. Konungen. Skulle jag då icke blifva likaså väl trodd, som de? Riksdrotset. Ja, det kommer just derpå an, om utländningen gör det. Konungen. Skall Jag blifva mindre trodd än ständerna? Dessutom få ieke ständerna neka sin garanti. Detta är klart, emedan det är för deras skull jag gör allt detta. De mä icke understå sig att neka, och det bör utländningen begripa. Riksdrotset (med nägon värma). Det må så vara, men emellertid inser hvar och en, att garantien är nödvändig, och utan denna säkerhet i sina händer, lemnar utländningen Ert Majt inga penningar. Sålunda fordras alltid riksdag, så snart fråga är om lån, och deri hade Håkansson rätt. För öfrigt är det tvenne saker Ers Maj:t aldrig kan göra utan riksdag: det ena att göra utländskt län, och det andra att taga banken; men Gudbevars avt tänka på en sådan ätgärd som den att taga banken. Konungen. Jag har väl aldrig hört nägot så rasande, som att en person skalle understå sig att tro mig mindre än ständerna! Att de skulle haiva mera förtroende än jag! : Det vore väl besynnerligt! Men det skall ändå gå. Vet ni huru jag gör? Jag bildar en amortissementsfond för lånet som jag tar upp, och den skall ge förtroende ät långifvaren. Riksdrotset. Hur skall det gå till? Konungen. Jo; jag äger ju rätt att taga upp gärder? Det är ju min rättighet? Så mårga gärder jag vill? Kan ni neka till det? Hvad? Riksdrotset. Anej, Ers Maj:t, men proportionaliter. Konungen. Hvad vill det säga? Riksdrotset. I förbållande till hvars och ens egendom. Konungen. Javäl; den rike skall ge mer än den fattige, säväl af kapitaler som af annan :gendom. Riksdrotset (alltid med värdighet). Mycket riktigt, men efter en allmän grund och ej efter godtycke eller egen öfvertygelse om hvar persons förmögenhet. Konungen. Nåväl, jag skrifver ut gärden, men ej en sädan lumpen gärd som denna sista, utan vida betydligare, och dessa grder anslår jag till amortissementsfond, hvarmed jag afbetalar skulden som uppkommit genom utländska lånet. Riksdrotset (med frimodighet). Men gärderna kunna ej fortfara ända tills skulden är betaid. När kriget slutas, skola ständerna samlas enligt regeringsformens uttryckliga föreskrift, och då upphöra äfven alla gärder. Konungen (trotsigt). Hvar står det skrifvet? Riksdrotset. I regeringsformen. Konungen. Alldeles intet. Jag har just läst den ifrågavarande paragrafen med eftertanke, men så står det ej. (I det han öppnar grundlagen). Se här är en; låt oss se efter! Ser ni här står att jag har rätt skrifva ut gärder. Ser ni? Kom ihåg det! Gärder står der. Ear icke jag rät.P Riksdrotset. Derom är icke fråga (utvisande den följande paragrafen). Men se här följer hval jag sade! Konungen (bäftigt), Också förb—di dumt! Men lika mycket. Jag gör en amortissementsfond, och gärderoa skola fortgä, tills lånet försvunnit. Och om vid krigets slut ständerna komma tillsammans, så skola de ändå läta gärderna utgå tills skulden blifvit betald; det skola de. Riksdrotset. Men utländningen tror ej på den utgängen. Han läser i regeringsformen, att vid krigets slut upphöra gärdersa, och finner således ingen OO OO IM. I mr r— AA — mm LL —-—M AA HS AM oro vSsS KO 2 d Å säkerhet deruti Utian garanti af ständerna lemnar g han irga penningar. a Konungen. Jaså; men han skall tro mig, säger jag. ) 4 Riksdrotset. Ja, om han det gör, så är Ers Maj:t ns ju ifrån all förlägenhet. Konungen. Men nu en avnan sak! I säkerhets-) A akten stär, att jag skall rådgöra med Svenska folket. Iis Hvem säger att Svenska folket är R:ksens Ständer?1 so Hvar står det skrifvet? Kan ni svara på det? Sven1 ska folket — ja så står der! Ständerna nämnas ej. ? Hur säger ni om det? Riksdrotset. Att der nämnes Svenska folket och ej Riksens Ständer, kommer deraf att salig kungen ämra oade ändra representstionssättet, och der:ill b-gagna sig af en särskild metod att höra allmäpheten, hvilket allt nu vore för långt ati omtala. Men jag inser or icke, buru Eders Maj:t skall kanna konstituera ett fr folk utan ständer. er Konungen. Det går mycket lätt. Jag sammankalde lar dem häradsvis. a Riksdrotset. Det binder i alla fall ej det allmänna, de helst dä de ej kunde ikläda sig nögon förbindelse för på alla, utan så snart en samling nekade ingå i propoba sitionen, vore genom det af.laget alla de öfriges bi-ra fallutan verkan. ro Konungen. Hvad — neka! — — De få ej neka. M Reksdrotset. Men den rättigheten tillägges Svenska lv; folket just af Säkerhetsakten. nö Konungen. Vill ni visa mig det också! Nej, der vu står rådslå. Riksdrotset. Äfven afslå, B Konungen (med hetta). Det är icke sannt. yp Riksdrotset. Låt oss se efter. (Bläddrar i grundät lagen). Se här är det äberopade stället. 8 Konungen. Hur tosan djef—r kan der stå en såsj! dan dumhet! Huru kunde min salig far väl tilläta något så förbannadt! Afslå . .. Afslå... 3ag skall t. ta mig djef—n lära dem afslä, jag. Om måndag li: vill jag höra hur det går med finanskommitteens ) lic drift. Jag förbehåller mig att man arbetar oför-ve bentat a