riet få höra Schiermans hustru, som nu var tilstä: des. Sedan domstolen lemnat bifall till denna anhällan, hördes fru Schierman, hvilken på framställda frägor förklarade att hon, som icke haft ringaste anledning att misstänka sin man för det brott hvarföre han nu är tilltalad, vore fullkomligen öfvertygad att kapten Silfverhjelm icke haft någon vetskap om att testameatsafhandlingen vore falsk, och detta så mycket mindre som kapten Silfverhjelm ofta i hustruns närvaro yttrat till Schierman: det är väl icke nägot onderslef med testamentet,. Schierman hade alltid på dessa frågor svarat: tror hr kapten att jag, som njutit så mycken godhet af hr kapten, skulle narra kapten. På af kapten Silfverhjelm ytterligare framställd fråga till Schierman, huruvida hans besök hos Schierman hufvudsakligen haft afseende på den rättegång i en arfstvist som Silfverhjelm har om händer för Schiermans svärmoder, svarades ja. Härpå upprepade kapten Silfverhjelm sin förra rättegängsdagen gjorda uppgift att hafva af medlidande och i hopp om en god utgång för svärmodrens rättegång lemnat Schierman och dess svärmoder betydliga penningeförskott till underhåll för familjen. Äfven detta bejakades af fra Schierman. Domstolens ordförande yttrade härvid att icke något besvärande mot kapten Silfverbjelm förekommit. Fru Schierman framställde nu ytterligare begäran ati hennes man måtte, mot borgen för blifvande böter och personlig inställelse hos domstolen vid utsatt tid, blifva ställd ä fri fot, men dä åklagaren bestred sådant, så afslog domstolen äterigen hennes begäran. Ransakningen uppsköts tills nästa torsdag. — Rådhusrättens femte afdelning afkunnsde i går atslag uti ransakningen med lärlingen Jernberg, tilltalad att från sin mästare kopparslagaren Björck, boende uti huset N:o 40 i Mästersamuelsgränd, hafva tillgripit koppar till värde af 20 riksdaler banko och dömdes Jernberg att bärför böta det stulnas värde tredubbelt med 60 riksdaler bko, eller i brist af tillgång till böter undergå 12 dygns fängelse vid vatten och bröd; men då Jernberg dessutom blifvit öfvertygad att hafva gjort försök till inbrott, så dömdes han i ena bot att straffas med 17 dygus vatten och bröd och derefter undergå uppenbar kyrkoplikt i Clara kyrka.