Aftonbladet – 13 november 1854, sida 1

10pa, äro tillräckligt kända för att påkalla uppmärksamheten på hvad som i detta afseende föregår äfven på andra sidan Atlantiska oceanen. Kejsar Nikolaus, som icke aktade för rof att vid början af det nu pågående kriget genom sina handtlangare egga Turkiets egna undersåtare till uppror, och att äfven medelst penningar och falska förespeglingar förleda det lilla Grekland att understödja upproret och derigenom nästan sätta sin egen tillvaro såsom stat på spel, har icke heller försummat att reta de lidelser, som finnas hos amerikanarne och som i någon mån kunnat vändas till hans fördel. Hans utskickades verksamhet i denna riktning har sedan någon tid tillbaka då och då omtalats både i amerikanska tidningar och i en och annan korrespondens från Amerika i enropeiska tidningar. Såsom prof härpå må endast följande utdrag ur ett bref från Newyork af den 10 Oktober, som nyligen lästes i den engelska tidningen Daily News, anföras. Efter att hafva erinrat, hurusom vid krigets början amerikanarnes sympatier helt och hållet voro på Englands och Turkiets sida, säger korrespondenten att dessa sympatier likväl numera icke finnas i någon betydligare grad och att de på vissa håll till och med öfvergått på Rysslands sida. Såsom anledning till denna beklagansvärda förändring i den allmänna stämningen uppgifver korrespondenten dels den lamhet, hvarmed den engelska ministåren hittills Iåtit kriget föras, dels följande, som vi ordagrannt anföra: Ryska intriger i Förenta Staterna hafva haft en icke ringa del i denna omstämning af amerikanarnes tänkesätt och känslor. Innan England förklarat krig, ja redan innan kriget ännu var oundvikligt, var det fullkomligt tydligt för hvarje amerikanare, som förstod meningen med Rysslands åtgöranden här, att Nicolaus noga beräknat stämningen hos ameri kanarne innan han skred till det slutliga afgörandet. Kejsar Nicolaus, som bättre än nägon annan euro peisk furste eller kabinett känner till de amerikanska ställningarne och förhällandena och värt folks lynne samt den särskilda tendensen hos hvarje stats styrelse, erbjöd oss för en spottstyfver att få öfvertaga hans nordamerikanska besittningar; han uppmuntrade oss till införlifvandet af Sandwiechsöarne, han låg öfver oss med uppmaningar att taga Cuba i besittning, han skickade en amerikanare (som han öfverhopat med ärebetygelser, ehuru han blott och bart var en främling i hans hufvudstad) med diplomatiska uppdrag till Washington, med avpbud af exempellösa kommerciella fördelar och försäkran om hans bifall och understöd uti alla vära anfallsplaner; han smickrade vära landsmän, han mängdubblade sina agenter, han afgaf beställningar till våra skeppsbyggare och manufakturidkare och lemnade intet medel oförsökt för att vinna regering och folk på sin sida. Penningar utdelades i mängd. En stor myckenhet inflytelserika tidningar ändrade ton. De högre kretsarne i samhället kände snart inflytandet. Hvad har följden blifvit? Allt hvad han kunnat önska, ty han har vunnit sitt syftemål, och hvilka åtgärder den Pierceska administrationen ock må föreslå för att draga fördel af vårt vänskapliga förhållande till Ryssland, skola de med lätthet wunderskrifvas af kongressen och med bifall emottagas af en betydlig del af folket. Vi våga föreställa oss, att någon öfverdrit ligger uti det sist anförda påståendet angående kongressen, och skola nedanför angifva skälet för denna vår tro. Att emellertid en vändning verkligen egtrum i massans sinnesstämning, uppgifves från flera håll. För att finna detta begripligt, bör man erinra sig dels den afund, som broder Jonathan redan af gammalt hyser mot John Bull, dels den oerhörda mängden af irländare, som utgör största delen af den europeiska inflyttningen till NordAmerika, och hvilkas hat och bitterhet emot det fordna moderlandet, som så styfmoderligt behandlat deras fädernesland, bereder en för de ryska utliggarne tacksam jordmån, hvilka dessa nogsamt förstå att på ett skickligt sätt göra sig till godo. Under dessa förhållanden kunde den franska regeringens åtgärd att neka en amerikansk minister att passera genom Frankrike, hvarom de sista posterna haft åtskilligt att berätta, lätt få utseendet af en händelse af större politisk betydenhet. Ty att det nu i Amerika rådande partiet skulle komma att upptaga denna förolämpning af hr Soulås person gåsom en förolämpning emot den nation, som han representerar, var lika lätt att förutse, som att de ryska agenterna i Amerika skulle förstå att äfven draga fördel af denna händelse för sina ändamål. fver sjelfva beskaffenheten af denna händelse sväfvar ännu ett visst dunkel. Det synes som hade den franske kejsarens svåger, den spanske hertigen af Alba, som för närvarande vistas i Paris och hvilken förut haft den bekanta tvisten med hr Soul i Madrid, begagnat sitt inflytande vid det kejserliga hofvet för att tillfredsställa sin personliga hämdlystnad mot det amerikanska sändebudet och lyckats utverka förbudet emot hans genomresa, för hvilket hr Soulgs fällda förnärmande yttranden om kejsaren under hans förra vistelse i Frankrike, äfvensom hans :sedermera i London plägade umgänge med Ledru-Rollin, Mazzini och Kossuth m. fl. endast tagits till förevändningDermed må emellertid vara huru som helst. Ehuru kejsar Napoleon vid det första samtalet i denna sak med amerikanska ministern i Paris, hr Mason, lärer hafva fört ett språk, som icke lemnade hopp om någon eftergift, synes eu sådan likväl sedan hafva egt rum och hr Soul numera erhållit tillstånd att resaitill sin bestämmelseort genom Frankrike, likväl med vilkor att icke derstädes uppehålla sig. En af gårdagens telegrafdepecher gaf vid handen, att hr Soulg, som efter förbudet att Jandstiga i Calais hade begifvit sig tll Ostende på belgisk botten, redan skulle vara återkommen till förstnämde stad, hvarifrån han då förmodligen äfven redan fortsatt resan itill Spanien. Har kejsar Napoleon verkligen gifvit efter? Eller har alltsammans varit beräknadt och afsedt att blott tjena amerikanarne till en liten lexa, eller till en liten hämd för den missaktning, som amerikanarne i Kalifornien visat hans konsul, eller som pöbeln i Newyork för någon tid sed.n äfven visade några franska officerare i uniform, när den roade sig med att på gatan förfölja dem med marseillaisens sjungande? Man torde framdeles få närmare upplysning härom. I alla händelser kommer saken förmodligen icke att stämma det så kallade demokratiska partiet i Amcrika gAm nn oittar mid atvurat ill Mara An