Aftonbladet – 10 november 1854, sida 2

ge UnoCeL SY JUTPILYLUK MOV oERMATEe TRE HEP T statsutgifterna, för att ieke oförberedd bli öfverraskad af utomordentliga händelser. ÖSTERRIKE, Hr v. d. Pfordten inträffade den 2 på morgonen i Wien och hade genast en konferens med grefve Buol, Samma dag vid middagstiden egde en allmän konferens rum i utrikesministeren, uti hvilken äfven. Englands och Frankrikes sändebud deltogo Bejerske ministerpresidenten hade äfven samma dag Taudiens hos kejsaren. Till Galizien bar afgått ett fullständigt inrättadt fälthospital, äfvensom stora transporter af ammunition. Den nya borgarväpningslagen har erhållit kejserlig sanktion. kiela monarkiens borgarväpning skall endast uppgå till 60,000 man, och åt dessa skall i krigstid uppdragas omsorgen för offentlig säkerhet och bevakande Taf de offentliga anstalterna, när hela militären kallas till krigstjenst eller icke förslår T till bestridande af vakttjensten. En i allmänhet väl underrättad korrespondent från Paris till Independance Belgen skriver följande om Österrikes ställning: Österrike tror nu mindre än nägonsin på möjligheten att undgå krig. Det speiar nu efter rätta ögonblicket, då det bör öfvergä till handling. Det söker på en gäng behälla rätten på sin sida och befordra sina egna intressen. I detta dubbla sträfvande är det enigt med England och Frankrike. Underbandlingarne mellan de tre makterna om en offoch defensiv-allians äro permanenta. Detta är det ord som noggrannt betecknar situationen. Jag kan icke säga, när underhandlingarne komma att afslusas, när de svärigheter för genomförandet, som nu mera komma från Englands än frän Österrikes sida, kunna blifva häfda, när traktaten kommer att undertecknas, när den kommer att utföras. Men jag päåstär att underhandlingarne gå framät. I den väl underrättade politiska verlden är man säker på traktatens afslutande. SPANIEN. Regeringen har nedsatt civil-listan från 47 ill 317, millioner realer. Genom det nyligen skedda afskaffandet af kongl. hästgardet besparar staten dessutom årligen en million realer. Ett antal af 1200 nationalgardister, hvilka T regeringen för allmänna säkerhetens skull funnit nödigt att afväpna, hade den 29 Oktober församlats på Manzanares stränder. Under larmet kunde man icke höra allt hv2d som yttrades af de mest exalterade; emellertid urskiljdes ropen: Lefve Espartero! Ned med regeringen! Ned med drottning Isabella ! Ett rykte är gängse, att Espartero skall TT hafva för afsigt, att omedelbart före cortes sammanträdande begära sitt afsked, på det att ministeren måtte blifva utnämnd af den suveräna nationalförsamlingen och af den ensam beroende. Man skrifver från Madrid under d. 29 Okt. att Soul innan kort väntades dit tillbaka. Han säges hafva gjort regeringen nya förslag i afseende på Cuba, denna gång i form af ett ultimatum. Afböjes förslaget skall han ha i beredskap en lång lista på klagomål för hvilka han ämnar begära upprättelse, och såmedelst tvinga Spanien att ingå på antingen att godvilligt sälja eller att oundvikligen förs lora Antillernas perla. I Corunna rasar koleran fruktansvärdt, hufvudsakligen bland de högre klasserna. I kaserner och fängelser herrskar en förfärlig dödlighet. Liken blifva qvarliggande i husen, emedanEingen finnes som vill begrafva dem. Svarta hafvet. Monitören innehåller följande officiella underrättelser från Konstantinopel af den 21 Oktober: Uppförahdet af landbatterier, som genom markens beskaffenhet blef mycket fördröjdt och den 14 och 16 genom fiendens eld hindrades, var först på aftonen den 16 slutadt, med undantag af ett batteri om åtta 3:-pundingar från flottan, det så kallade genuesiska fästets batteri, hvilket är bestämdt att taga karantänsfästet i ryggen. Kanonerna i batterierna beräknas till ungefär 250. Elden började den 17 kl. YV,7 på morgonen och underhölls på båda sidor ganska lifligt till kl. 10. Samma dag på morgonen började flottorna, som lågo för ankar dels vid Katscha, dels utanför Kamisch-viken, att gå fram emot batterierna vid inloppet till Sebastopol. Angfregatterna bogserade segellinieskeppen. Franska eskadern skulle beskjuta södra kusten och karantänsfästet, engelska eskadern norra kusten. Franska eskadern ryckte fram under alla batteriernas eld och hade kl. 1 ankrat i slaglinie, hvarvid 4 tredäckare och 3 ånglinieskepp utgjorde första linien; de andra Lnieskeppen, som utgjorde andra linien, äfvensom de båda turkiska linieskeppen, ankommo det ena efter det andra. Framemot kl. !,3 hade engelska eskadern intagit sin position i norr. Elden, som började kl. 1, fortfor å båda -idor ganska lifligt till kl. 3; ryska fästenas eld tystnade då småningom; de sköto bär och der ännu till kl. 6, då eskadern, som 5 timmar igenom underhållit en oafbruten eld, återvände till sina förra platser. Röken under striden och mörkret, som afbröt den, förhindrade att noga uppskatta de skador som tillfogades fienden. De franska belägringsbatterierna afbröto samma dag vid middagstiden sin eld; till följe af ett krutmasasins antändning, hvarigenom batterierna skadades. De engelska batterierna fortsatte elden och synas hafva gjort den företagna diversionen sig till nytta för att förstöra de fästningsverk, som de hade framför sig. Den 18 Oktober på morgonen började åter elden från alla belägringsbatterierna och fortfor hela dagen samt förorsakade flera eldsvådor i staden; kl. 1 flög ett ryskt krutmagasin i luften. General Canrobert lät den 18 kl. 2 underrätta amiral Hamelin, att bombardementet dagen förut tycktes hafva förstört karantänsfästet, som var ganska hinderligt för fransmännens operationer. De stora fästena vid inloppet äro, utan att vara fullkomligt förstörda, genomskjutna. Härefter meddelar Monitören äfven följande skrifvelse från Therapia af den 20 Oktober: Ni får från alla sidor höra, att våra sjömän fäktat tappert; hvar och en har på det mest lysande sätt gjort sin skyldighet. Charlemagne kom först, före alla andra, fram till