tics, befälbafvare, kapten Luce. RIKSDAGEN. Borgareståndet. Diskussion i kreditivfrågan. Hr Falhem öppnade öfverläggningen. Han ansåj att i en tidpunkt, då händelser tima som sannolik skola utöfva ett afgörande inflytande på folkens öder och då vårt fäderöesländ synes än en gång genom sitt läge bestämdt att utöfva ettafgörande inflytande på utgäögen af striden mellan civilisation och bar bari, äläge det Rikets Ständer att oförbehållsamt uttala folkets åsigter, hvilka talaren änsåg anvisa blot en riktning för Sverges politik. , Dä hu emellertid den kongl; propositionen lemnade representanten utan ledning för bedömande huruvida regeringens afsigter stode i öfverensstämmelse med folkets opinion och önskningar, Kundö hah ej undgå att hysa betänkligheter möt beviljande äf medel för en obestämd yttre politik, hvarföre han yrkade återremiss, på det att närmare och mera tillfredsställande förklaringar mätte kunnha åstadkommas. Hr Henschen, nSåsom-jag antydde vid remiss en af den koögl. propositionen om ifrågåvarande kreditiv, hade jag önskat, att statsutskottet väl icke afstyrkt den öskade förhöjningen af kreditivmedel; men föreslagit 1:0) det vanliga mindre kreditivet å en million rdr, att användas hälften till rikets försvar,, samt hälften still andrå högst vigtiga ochangelägna ändaMål. 2:0) döt vanliga större Kreditivet å två milloner rdr), och 3:0) ett särskildt (i 63 R. F. icke föreskrifvet) kreditiv å en och en half million rdr för Krigsmaterielens kompletterande; dock med uttryckligt vilkor, att detta sistnämnde belopp ej finge användas till truppers sammandragning för exercis eller flottans öfning, hvartill tillräckliga medel torde finnas; dels iåterstoden af förra kreditivet, som med 27, millioner rår allt bko, denna riksdag redan beviljats, dels i det förstnämnda mindre kreditivets ena hälft, dels ock i dertill beviljade anslag å 4:de och 5:te hufvudtitlarne. Hade ett sådant betänkande af statsutskottet meddelats, förmodar jag, ait enhvar, utan vidare anmärkningar, gerna bifallit def. Nu kan man tveka: icke om beloppets behöflighet, ifall krig skulle förberedas, icke heller om den riktning, hvari detsamma kommer att föras, om det utbrister; — men väl derom, antingen att nägon del af kreditivet möjligen kunde användas till mindre nödiga truppsammandragningar (under det neutrala tillståndet) samt flottans visande i sjön, eller ock åtminstone, att sjelfva beviljandet kunde uttydas såsom ett ovilkorligt gillande af neutraliteten, äfven för den händelse denna blefve blott för vär östra granne önskvärd. Jag älskar fred, afskyr krig; men om kriget nägonsin är ursägtligt, så skulle det vara för att afvärja faror för vår framtida sjelfständighet, bidraga att frälsa europeiska civilisationen från asiatiskt barbari och rycka fordna olyckliga bröder undan despotismens ok. Om jag för min del bifaller utskottets förslag (i dess nuvarande skick), sker det dock endast under söker förutsättning att penningarne, om de lyftas, komma att begagnäs blott för det ändamäl, jag nu angifvit. Hr Ekholm anmärkte, att den utredning utskottet lemnat blott visade huru förut beviljade medel blifvit använda, ej behöfligheten af ett större anslag nu, så mycket mer som tid efter annan stora summor blifvit beviljade för försvarsverket; angifvande talaren härvid de belopp som sedan är 1840 blifvit endast iform af extra anslag anvisade. Sedan nationen gjort sädana offer, vore dethögst bedröfligt om försvarsanstalterna verkligen befinnas i sådant skick, att för deras iständsättande ytterligare medel skulle vara af nöden. Talaren kunde derför ej inse behofvet af det stora kreditivbelopp som blifvit begärdt. Då emellertid i den kongl. propositionen förklarades ait de ifrägavarande medlen kunde blifva af nöden för bevarandet af rikets sjelfständiga ställning, så, och under förutsättning att om krig utbröte det komme att föras i civilisationens intresse och i öfverensstämmelse med landets starka sympatier för att hämnas lidna oförrätter och återtaga bortryckta lemmar, ville talaren ej motsätta sig medels beviljande, men trodde dem böra utgä såsom en anticipation på framtida anslag och med bestämdt angifvet ändamål att användas för materielens iståndsättande, hvarföre han yrkade återremiss af betänkandet. Hr Nordvall förklarade, att om medlen skulle användas för de ändamäl som i statsrådsprotokollet antyddes, trodde han sig kunna försäkra, att nationen ej vore villig att derför göra så stora uppoffringar. Helt annat bade förhållandet varit om regeringen, då den politiska ställningen nu är mera kritisk än någonsin, hade begärt medlen såsom förskott på kommande års anslag eller med uttryckligen angifvet ändamäl att användas för materielens iständsättande. Nägon hemlighet vore i detta afseende ej af nöden, ty hemlighetsslöjan kunde ej dölja rustningarne för dem sorå vore intresserade af att derom göra sig underrättade. Talaren uppräknade alla de extra anslag som redan blifvit under denna riksdag beviljade och trodde det deraf icke just synas som om nödiga medel skulle såknas-för. korhplettering af materielen efter 30-årigt fredslugn; .Det-oaktadt ville han gerna bifalla det nu begärda beloppet om en nöjaktig utredning lemnades, hvarföre han instämde med hr Gråäs reservation och yrkade bifall till densamma. Hr Björck erinrade, att vid remissen af den kongl. propositionen om det ifrägavarande kreditivet anmärktes bland annat, att propositionen ej innehöli nägra upplysningar buru mycket som af det förra kreditivet återstod eller nägon redovisning huru detsamma blifvit användt. Dock hade en sädan redoVisniäg af stätsutskottet nu kunnat åstådkommas och utan fara främläggas. Hvad skulle man vid sådant förbhåtlände säga när en proposition framlä:ges utan alla upplysningar! Läge icke deri en missaktning mot Rikets Ständer, som i och för sig kunde grunda e:t misstroende mot regeringen? Sedan talaren afgaf gin betäbkandet bifögade reservation, hade frägan förevärit på riddarhuset; men rädgifvarne hade dervid jeke gifvit några upplysningar, endast antydt, att meningen med kreditivet ej vore den som statsrädspro: tokollet innehällar, utan att medlen afsägos äfven för materielens iståndsättande. Derom talades ej i propositionen och denna vore såkkdes af sin egen framställare förre Nisgra upplysningar om landet ställning till vutisad ka mskter bade vj holter bifvit meddelade, ej ens, efter hvadstatsradsprotokollet gåfve vid handen. till konungens rådgifvare. ehuru