Statsutskottets utlåtande n:o 332, tillstyrkande 200C rår bko-såsom belöning ät kaptermekanikus Sasse för vppfioning af vattendistilleringsapparaten å linieskeppet Carl Johan, bifölls utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:o 333, i anledning a! återremisser å betänkandet n:o 273, i fråga om statens medverkan för jernvägsavläggniogar, framkallade en debatt. Utskottets hemställan om 60,000 rdr anslag för undersökuingar godkändes utan diskussion, hvaremot ifråga om. 4 millioner anslag för en-jernbana, utgående frän Göteborg till:Stockholm, tvist uppstod om banans utgångspunkt. Herrar Ekholm, Schwan, Almgren, Brinck och Henschen yrkade borttagande af bestämmelsen om banans ut-ångspunkt och att dess anläggning skulle börjas der Kongl. Möj:t ansåge den lämpligast. Hrr Wern, Hasselrot, Cassel, Arnberg, Nygren, Malmborg, Eydin, Björck och Pettersson talade deremot för bifall till utskottets utlåtande oförändradt.. Hr Hesselgren yrkade afslag å anslaget. Efter först votering om kontrapropositiori, utföll hufvudvoteringenmed 27 röster för bifall och 21 röster för uteslutande af bestämmelsen om utgängspunkten. Utskottets hemställan om 1 millions anslag för en skånsk banas päbörjande från Malrö i rigtning mot Jönköping . bestreds af hr Gråå, som ansåg Göteborgsbanan: först böra fullbordas, men bifölls af ståndet. P5 ; Samma utskotts utlåtande n:o 334, i anledning af återremisser å betänkandet n:o 274, angäende väckts motioner om statsbidrag: för jernvägsanläggningar, deri utskottet förnyat sina: förut gjorda hemställan.deny, föranledde diskussion endast i frågan om jernvägsanläggningen från Fahlun antingen till Gefle eller. Westerås, hvilket af Kongl. Maj:t skulle bestämmas. Hr Grape åberopade sin reservation och yrkade, att ständet skulle besluta vägens anläggande till Gefle. Hr Ekholm ville hafva den till Westerås. Hrr Boman, Falhem och Stolpe talade för Geflevägen. Ge nom votering beslöt jemväl ståndet med 34 röster de 9, att jernvägen från Falun skulle anläggas till efle. Bondeståndet återremitterade kreditivfrågan till utskottet. Flera talare uppträdde fäföngt för den åtigten, att man ru icke måtte uppehälla sakens afslutande genom en återremiss, då ändock utg:ngen vore bestämd genom tre stånds bifall. — Utrymmet medgifver icke i.dag vtförlig redogörelse. Till Redaktionen af Aftonbladet! Mitt anförande på riddarhuset i kreditivfrågan, son: intagits i tit. blad för gärdagen, skulle rätteligen innehällit de ord jag yttrade, nemligen att: Likasi viss, som jag ville vara, att den-som inom oss uppvuxit, att också här bära ett .Fiogalssvärd när dei gällde, likaså viss, som jag vore, att han kände si. eget folks brödralag och frändskap med andra folk, kände deras historla och deras gemensamma deltagande i striderna för Jjusets och den sanna frihetens sak, så kunde det icke falla mig in att tvifla på hvilken sida han vill ställa sig och svenskarnen, och icke så, som tidningen upptagit denna mening, hvilket jag derföre anhåller att tit. ville i dagers blad rätta. Stockholm den 4 November 1854. Arvid Ribbing. I sammanhang härmed få vi rätta ett annat fel i gårdagens referat af ridderskepets och adelns diskussion i kreditivfrågan Der stod nemligen bland namnen på talarne hr Tersmeden, N. F., hvilket bori vara hr Tersmeden, P. R.v —