Aftonbladet – 2 november 1854, sida 3

och bevisade riktigheten af sin teori med det bekanta experimentet, då han medelst en pappersdrake under ett åskväder drog ned blixten från himmeln. Detta I sar egentligen begynnelsen till det nu så mycket fallkomnade elektrisk-magnetiska telegrafsystemet. Men på samma sätt som det gick Columbus, när han påsto? tillvaron af en obekant kontinent, Newton vid upptäckten af tyngdlagen, Copernicus med pendeln och Keppler med sina ryktbara tre astronomiska lager, likaså gick det n— i början hänlog man ät dem! I Fravklins dagbok finna vi följande notis om huru hans stora upptäckt blef emottagen : Jag skickade en af mig föriattsd uppsats om elektricite-. tens synonymitet med blixten till England till herr: Mitchell, medlem af kongi. vetenskapsakademien,. uned anhällan att föredraga densamma för samfundet. Någon tid derefter skref han till mig att han hade föreläst uppsa:uen, men att den blifvit utskrattad af sällskapeis alla medlemmar. Doktor Fothergill, som äfven hade läst min uppsats, an-. säg emellertid upptäckten. vigtig och rädde mn vän att offentliggöra den. Uppsatsen blef nu tryckt som. en brosebyr och Fothergill skref ett företal till: den.... fn rund tid gick likväl om, innan man. i England öfvertygade sig om vigten af min upp-finning. Ett exemplar kom tillfalligtvis i grefve: Buftons händer; en i Frankrike, ja i hela Europa. berömd filosof. Denne öfverialade M. Duboarg att. öfversätta brochy ren på franska; den trycktes i Paris. Detta harmade .2bbå Rollet, lärare i naturfilosofien. för den unge prinsen, som hade uppgjort en egen :eori öfver elektriciveten. Han ville icke tro, att en sädan upptäckt blifvit gjord i Amerika, utan ansög den snarare som en uppfinning af hans fiender i Paris. Sedan han likväl öfvervygat sig om att det verkligen fanns en Benjamin Franklin i Philadelphia, skref han och utgaf ett band bref, till största delen riktade mot mig, hvari han försvarade sin teori och försökte öfverändakasta min. I början tänkte jag svara abben och grep derföre till pennan; men dä. jag måste söga till mig sjelf, att min skrift så noga. beskref experimenterna, att följaktligen en hvar sjelf: kunde anställa dem, så ansäg jag ett svar öfverflö-digt och uppgaf planen. Jag hade ej skäl att ängra detta, ty min vän mr Le Roy, medlem af vetenskapsakademien .i Paris, tog på sig att försvara min teori och gjorde det med den mest lysande framgång. Mitt arbete öfversattes på italienska, tyska och latin, och der deruti innehällna teorien antogs af hela Europas naturforskare. Hvad som mycket bidrog atit göra mitt arbete snart bekant och berömdt, var dem omständigheten att hrr Dalibard och De Lor anställde en serie af praktiska experimenter i Marly vid Paris och medelst dem neddrogo äsksträlen ur luften. — Förenta Staternas regering låter i detta ögonblick bygga sex nya ängfregattter. Bland dem är det en, The MNiagaran, hvars proportioner äro ganska märkvärdiga. Denna fregatt, som kommer att förses med skruf, skall göra 17 knop i timman, Dess längd är 345 fot, djupleken 3I och bredden 55 fot. Fullastad kommer den att gå 22 fot 9 tum djupt. Den kommer att beväras med kanoner af 11 tums diameter, den sväraste kaliber som nägonsin blifvit använd på Förenta Staternas flotta. De fem andra fregatterna äro ej fullt lika stora som Niagara; deras lästetal uppgår till 3,500 tons. — I hospitalet i Astrachan lefver en gubbe, som uppnått en älder af 137 är; han är en född Perser. Han besitter en god helsa, hör och ser ännu ganska väl; bans minne är alldeles oförsvagadt, och han kommer ännu ihåg de historiska händelserna i förra århundradet. Han har varit åtta gånger gift och har en dotter, som är nitton år gammal. För nägra år sedan It kejsaren af Ryssland erbjuda honom en plats i invalidhotellet i Moskau. — De Amerikenska tidnivgsutgifrarne tyckas i vissa delar af Förenta Staterna taga sina äligganden temligen lätt, så framt man får döma af följande: notis i tidningen Western Friend (Jowa). Som utgifvaren af denna tidning förliden vecka mäste resa. bort till en af sina bekanta som ligger sjuk, mäste tidningens utgifvande under veckan inställas. Vära läsare behagade öfgerse med detta lilla mankemang; för framtiden skola vi försöka laga sä, att det. ej vidare inträffar.,