Stockholm den 25 September 1854. Direktionen. . . Q I Pianofortespelning och Sång meddelas undervisning efter de bästa mästares metoder, s väl timvis som qvartaliter, åt nybegynnare och försigkomna elever, af ett fruntimmer som flera år vistats som Musiklärarinna vid utländska Institut. Närmare underrättelse meddelas i huset AZ 28 vid Nedra Fredsgatan, 4 tr. upp, dörrn närmast trappan, Till Sverges jordbrukare och köpmän! Om Guano och Salpeter. Det är med en hel nation ofta samma förhållande som med individen — genom en mångårig -vana att betrakta en sak på ett vis, anser hon omöjligt att den är eller kan blifva annorlunda. Sä hafva nu svenskarne från generation till generation läst och hört att Sverge är ett fattigt land, och med få undantag inplantas i den nu uppväxande generationen samma läror. Genom omvexlingen af dess natur måste omdömet hos den, som med uppmärksamhet genomreser Sverges vidsträckta landskaper blifva alldeles motsatsen till ofvannämnde inrotade åsigt, eller åtminstone att om Sverge ännu, genom likgiltighet och fördomar hos dess invänare, är ett fattigt land, så besitter det dock naturliga bjelpkällor att i rikedom och välmäga kunna täfia med hvilket annat land som helst inom Europa. Det som vanligen åsyftas när fråga är om Sverges naturliga rikedomar, dess jern och dess trävaror, menas icke här, ehuru sagde produkter genom ändamålsenlig behandling böra för ärhundraden ännu blifva en gifvande inkomstkälla för landet. Nej, den rikedomskälla som här antydes är mera inbringande för landet än dess skogar, och i motsats till dessa blifva tillgångarne är från år ökade med produktionen. Provinser med sådan jordmån som Upland, Södermanland, Öster Westergötlandå samt Skåne, om åkerbruket der bedrifves på ett sätt Öfverensstämmande med sednare tiders framsteg och förbättringar deri i andra länder, måste kunna producera säd, icke allenast tillräckligt för Sverges 3!, millioner invänare (många af landets öfriga provinser kunna i vanliga år producera tillräckligt för eget behof), utan sedan man nu kan hoppas att bränvinstillverkningen skall mer och mer aftaga, hafva ett öf verskott af millioner tunnor för skeppning på utrikes ort. Ehuru åkerbruket otvifvelaktigt gått mycket framät i Sverge under sednare åren, återstå dock ännu en god del vigtiga förbättringar att upptagas, och deriblavd i det som för jordbraket i norra Europa är af så ofantlig betydenhet: gödning och gödningsämnen. Af de gödningsämnen, som genom sednare årens er arenhet visat de bästa resultater framför förut kända, är äkta peruviansk guano, som visserligen sedan flera är varit kändt i Sverge, men hittills genom en oklok sparsamhet blifvet litet användt. !) Förbrukningen af detta för all slags jordbruk så välgörande gödningsämne har, i mån som det blifvit mera kändt, mer och mer tilltagit, så att tillför seln till England, som var 1846 endast 22,410 tons, uppgick 1842 till 245,066 tons; och i Tyskland, der ran till en början hade samma anmärkning mot guano som i Sverge, att den är för dyr, har förbrukningen deraf nu sä tilltagit att den redan öfverstiger hälften af förbrukningen i England. Professor J. A. Stockha:dt har i sitt förtjenstfulla arbete öfver guano?) på ett enkelt och praktiskt sätt åskådliggjort den äkta peruvianska guanons företräde framför andra . Ödningsämnen i förhållande till pris och nytta. Den mängd vitsordade rön öfver guanon, säsom gödningsämne, som j öfrigt blifvit allmängjorda säväl i EngJand som Tyskland, äro utan tvifvel till en stor del längesedan kända i Sverge, och således öfverfödiga att här upprepas. M Ett gödningsämne har emellertid, kändt långt före guano, visat ett nästan än mera välgörande inflytande på vegetationen, men genom dess höga pris ej varit lämpligt att användas till någon myckenhet, — nemligen salpeter. Bruket deraf såsom gödningsämne är så gammalt att i Virgilii Georgica omtalas att landtfolket kring Mantua använde salpeter till gödning. Men en engelsman under Carl I:s tid, sir Kenelm Digby, var i en nyare tid den förste som genom direkta försök förvissade sig om att korn vattnadt med en svag uppiösning af salpeter växte mycket ymnigt. Vidare rekommenderade under Carl II en mr Evely 3 skälpund salpter att upplösas i 26 kannor vatten och sedan blandas med jord för topdressing. Emellertid tycktes dess praktiska användning ej hafva rotfästat sig, tills 1825 och 1829 nägra få försök blefvo gjorda och med framgång. Men priset derå var ännu för högt (öfver 30 pr ton) för att den med fördel kunde användas till gödning. Lyckligtvis emellertid, just som vetenskapen var till hands att bevisa kraften af salpeter såsom gödningsämne, öppnade den utvidgade handeln en ny källa af tillförsel genom frambringandet af en ny sort fråa Perus högslätter neml. Cubish salpeter (Nitrote of Soda) som ej kan användas för det gamla ändamålet, tillverkning af krut, men deremot och i rikare grad till jordbrukarens fredliga yrke ?). Tillvaron af Cubish salpeter i provinsen Taropacai Peru har varit känd i Europa omkring ett sekel, men intet blef sändt till England före 1820. Sedan dess och intill 1850 har emellertid importen deraf till England uppgått till 239,860 tons. Största delen af nämnde salpeter, som kommit till Europa, har intill de ,sednaste trenne åren hufvudsakligast blifvit använd till kemiska behofver och derföre undergått en slags rening på utskeppningsorten. Men som, genom säväl teoretiska som praktiska rön blifvit bevisadt att denna rening är alldeles öfverflödig för sapeterns användande till gödning, kan densamma, genom att ej blifva renad före utskeppningen, tillhandahållas jordbrukaren till betydligt lägre pris än hvartill den renade noteras. Bland de många rön som på sednare är blifvit anställda med peruviansk salpeter mä här omnämnas: Mr Keary, en ansedd jordbrukare vid Holkhow i England, meddelar att nämnde salpeter är mycket använd på hans ort och ger öfver hufvud en tillökning af 113 sv. tunna pr acre) efter en topdressing af 84). Mr Pussy söger ) Topdressing af ung säd har nfrån år till är blifvit mera praktiseradt, och det är derföre af högsta intresse att veta hvilket af de två rivaliserande ämnena som bör användas för detta ändamål. Om guano dervid är peruviansk salpeter underlägsen, måste en orsak dertill vara, att det ammonium guano innehåller är ett flyktigt, men salpetern deremot ett fixt salt. Till följe deraf (säger mr Pussy vidare) torde guano i torrt väder ej åstadkomma någon beräknad verkan på den växande grödan, och förskingradt af vinden ej kunna verka något på den blifvande skörden. Jag må tillika nämna säsom ett rön i större skala, att sistlidne vär då jag var beredd att begagna peruviansk salpeter till mitt eget frusna korn, rädde jag en granne att försöka samma medel. Ehuru en utmärkt jordbrukare, adopterade han endast halfva rådet, föredragande guano såsom billigare. Han kunde efteråt icke märka att sguanon hade förorsakat den minsta effekt på bans korn, dä deremot salpetern hade visat sig utmärkt välgörande för mitt korn: — i samma jordmän och samma årstid. Mr Lawes, som allmängjort flera analyseringar och praktiska rön af guano och peruviansk salpeter, försäkrar att han under många af sina försök förlorat hälften af den ammonium som finnes i guano, emedan: det motsvarade qväfvet icke visat någon verkan i afkastning afsäd eller halm; hvaremot salpetern skulle ligga säker på ytan under en brännande sol och derefter verka på den kommande grödan. Under en mycket regnig tid deremot vill peruvianska salpetern mycket troligen, i synnerhet om den är använd på en gäng i full dosis, blifva för hastigt nedsköljd under rötterna; hvilket torde vara orsaken a ärr AROS RR mm (-A !) Just i dessa dagar har emellertid ett fartyg afgätt T frän. London till Stockholm med Guano.