Aftonbladet – 21 oktober 1854, sida 3

Article Image
Bondeståndet har i dag varit sysselsatt med bankoutskottets betänkande n:o 61, med förslag till en reorganisation i vissa delar af bankoverket. Detsamma diskuterades i sin helhet och resultatet blef vid votering, att ståndet med 40 röster emot 33, som voro för afslag, antog samma beslut som ridderskapet och adeln förut fatiat, d. v. s. ungefär detsamma som fullmäktige föreslagit. För den mening som segrade, talade Ola Svensson i flere repriser, Ola Mänsson, Matts Persson, Nils Nilsson i Wermland, Mallmen, Falk, Sahlen, Hans Persson, Erik Ersson från Gefleborgs län, Anders Andersson i Walla cch Sahlström. För afslagsmeningen äter vice talman Svartling, Henrik Andersson, Nils Svensson frän Skåne, Lekberg, Tobias Lind, Petter Jönsson och Daniel Danielsson från Jönköpings län. Statsutskottets utlåtanden n:ris 318 till och med 326 biföllos utan diskussion, utom n:o 322 om pension åt hofjigmästar Ström, hvilket afslogs på yrkande af Henrik Andersson, 323, som begärdes på bordet, och 325, angäende ökadt anslag till armeens pensionskassa, hvilket afslogs på förordande af Ola Mänsson. Ekonomiutskottets betänkande n:o 136, i fråga om elementarläroverken m. m., bifölls likaledes utan diskussion. aa I RÄTTEGAÅNGSoca POLISSAKEK. Ransakningen å Stockholms länscellfängelse sistl. :gårdag. Fortsättningen af ransakningen med geardisten vid kongl. Svea lifgarde Gustaf Adolf Ström, tilltalad för det han skolat den 9 sistl. Juli ibjelslagit sin kamrat, gardisten vid samma regemente Edvard Winqvist, förevar ytterligare vid urtima ting med Danderyds skeppslag, dä, efter gjord erioraa af domstolen om de misstankar om brottet, hvartill ransakningen föranleder, Ström fortsatte sitt nekande äfven i afseende ä det olofliga tillgrepp af en portemonnaie, ett guldur med silfverkedja, tillhöriga trädgårdsmästaren Nylen, för hvilken stöld han äfven är angifven. Derefter hördes följande vittnen: gardisten Eriksson, som berättade, att Ström, samma dag mordet skedde, anmodat Eriksson pantsätta uret å assistansen, dervid han dock fräntagit den vid kedjan fästade guldnyc keln; gardisten Johan Erik Stabom: att Ström vid middagstiden dagen före mordet frågat sina kompanikamrater om de icke vore öfverens om att gifva Winqvist kompanistr;k, hvarpå de dock ej ville ingå. Vittnet hade ej förmärkt någon ovänskap emel lan Ström och Winqvist eller hört Ström yttra nägot derom; och slutligen berättade fanjunkaren Johan Segerdahl, att tvenne ä Ladugärdsgärdet kringstrykande liderliga qvinnspersoner berättat, det de vid Uggelvikskällan funnit liket efter en gardist, då fanjokaren, ätföljd af flera gardister, begifvit sig dit samt då funnit Ström mördad samt att märken syntes efter knifs begagnand2, sparkningar samt flera utdelade slag. — Ransakningens fortsättnivg uppsköts vills nästa ting för flera vittnens hörande. — Färentuna härads urtima tingsrätt företog ransakning med f. d. gardisten Johan Lindabl, tilltalad för det ban natten emellan den 22 och 23 sistl. September ä allmänna landsvägen ränat skoarbetaren Johan Gustaf Lennström, emellan Tappströms krog och Lälunda gård. Af ransakningen upplystes, att den tilltalade och den rånade alltid varit goda vänner och den 22 Sept. på aftonen ätföljts till Tappströms krog, der de intagit förtäring, efter utgängen hvarifrån Lindabl begärt få låna 12 sk., då han erhållit 24 sk., hvarefter de åter ingått ä krogen, der förtäring intogs af Lindahl, men dä Lennström fordrat 12 sk. tillbaka, hade Lindabl häröfver visat sig uppbragt. Da de begifvit sig på ätervägen hade Lindahl kastat Lennström i marken, gifvit honom flera slag och aftagit honom rocken, hvarmed han begifvit sig bort. Lindahl påstod, att det icke varit hans afsigt att behålla rocken, utan att han medtagit den för ro skull, och hade rocken af andra personer påträffats liggande i en vedbod. klagaren, kronolänsmannven Aurelius, tillkännagaf, att Lindahl vore försvarslös och misstänkt för flera inom häradet begångna stölder, äfvensom vällande till en för 2:ne år sedan i skogen anträffad manspersons död, den han lärer illa slagit. — Mälet uppsköts tills nästa ting. — Uriima tingsrätten med Färentuna härad afkun nade utslag uti målet angående f. d. Soldaten Gustaf Berlin, tilltalad för åtskilliga falska betygs innehafvande och begagnande, och förklarade Berlin saker till ansvar för förfalskningsbrottet, men då Berlin är angifven för fera inom södra Helsingland för öfvade stölder, hönskjöts ransakningen till vederbörlig domstol, der Berlin skulle i ett ssmmanhang dömas. — I gär fortsattes i poliskammaren ransakningen med, säsom misstänkt för poströfveriet vid Sibbarp, häktade f. d. gardisten Frid. Guldsmeden Ahlström och handlanden Becker hade båda på kallelse inställt sig frön Södertelge, och intygade att Frid hos dem vexlat större sedlar, dä han i sällskap med hustru Lundin gjort inköp bos dem. Säväl Ahlström som Becker hade icke kunnat förmoda annat än art Frid varit hustru Lundins man. Den sednare, som af dem var känd sedan hon som piga tjenade i Telje, hade uppgifvit att mannen vore skogvaktare å en större egendom på Wermdön. Frid, äter allvarligen uppmanad att, sedan nu så många besvärande omständigheter mot honom förekommit, afgifva en sanningsenlig bekännelse, svarade, efter någon stunds fundering, änyo — nej. Ransakningen fortsättes nästa fredag. — Sistlidne torsdag aomäldes i poliskammaren ati aftonen förut, ä ånvgfartyget Erik Nordevall, blifvit bortstulet frän inspektoren Moell, hvilken såsom passagerare skulle ätfölja fartyget, ett silfvercylinderar med vidhängande kedja af guld äfvensom en ring af guld. För denna stöld misstänktes trenre personer, hvilka på aftonen sällskapat med honom och derefter följt honom ombord. Poliskommissarien Backlund lyckades redan dagen derpå att gripa tjufvarne och aterskaffa det stulna, och befunnos dessa vara f. d. handelsbetjenten, men numera volontären vid lifgardei ill häst Frans Oscar Lundblad från Norrköping samt gardisten vid lifgardet till häst och ryttmästaren Fock: sqvadron Adolf Fredrik Suudberg. Bäda voro ele sant klädda och hade, sedan hr Moell uti salongen afklädt sig, tillgripit uret och ringen. De äro inmanade i häkte och ransakningen kommer att fortsättas. TLA SNDEARTS NV I Rn

21 oktober 1854, sida 3

Thumbnail