Aftonbladet – 17 oktober 1854, sida 1

AA JRR STAR meddelar försäkring å Iif, med eller utan del i vinsterna, mot billiga premier. Kompaniet ersätter alla omkostnader och i bref från landsorten, hvilka besvaras med omgående, behöfver porto ej biläggas. C. G. vON KOCH, Agent; Kontor Af 4 Mynttorget. Till Sverges jordbrukare i och köpmän! Om GCusno och Salpeter. 1 en hel nation ofta samma förhållan?e Det är me. den — genom en mångårig vana att som med indivn 3 ett vis, anser hon omöjligt att den är betrakta en sak på — arlunda. Så hafva nu svenskarne eller kan blifva ann — neration läst och hört att Sverge från generation till ge. ned få undantag inplantas i är ett fattigt land, och LX tionen samma läror. den nu uppväxande generår tagg natur måste omGenom omvexlingen af a srksamhetgenomreser dömet hos den, som med uppma ,a alldeles motsatSverges vidsträckta landskaper blitv ojjer åtminstone sen till ofvannämnde inrotade åsigt, 4 och fördoatt om Sverge ännu, genom likgilighe, så besitmar hos dess invånare, är ett fattigt . Aedom och ter det dock naturliga hjelpkällor att i 1 tand som välmåga kunna täfia med hvilket annat . ag när helst inom Europa. Det som vanligen åsyft. tern fråga är om Sverges naturliga rikedomar, dess och dess trävaror, menas icke här, eburu sagde produkter genom ändamålsenlig behandling böra för ärhund:aden ännu blifva en gifvande inkomstkälla för landet. Nej, den rikedomskälla som här antydes är mera inbringande för landet än dess skogar, och i motsats till dessa blifva tillgångarne är från år ökade med produktionen. Provinser med sådan jordmån som Upland, Södermanland, Öster Westergötland samt Skåne, om åkerbruket der bedrifves på ett sätt öfverensstämmande med sednare tiders framsteg och förbättringar deri i andra länder, måste kunna producera säd, icke allenast tillräckligt för Sverges 3!, millioner invänare (många af landets öfriga provinser kunna i vanliga år producera tillräckligt för eget behof), utan sedan man nu kan hoppas att bränvinstillverkningen skall mer och mer aftaga, hafva ett öfverskott af millioner tunnor för skeppning på utrikes ort. Ehuru åkerbruket otvifvelsktigt gått mycket framät i Sverge under sednare åren, återstå dock ännu en god del vigtiga förbättringar att upptagas, och deribland i det som för jordbruket i norra Europa är af så ofantlig betydenhet: gödning och gödningsämnen. Af de gödningsämnen, som genom sednare årens er srenhet visat de bästa resultater framför förut kända, är äkta peruviansk guano, som visserligen sedan flera år varit kändt i Sverge, men hittills genom en oklok sparsamhet blifvet litet användt. !) Förbrukniogen af detta för all slags jordbruk så välgörande gödningsämne har, i mån som det blifvit mera kändt, mer och mer tilltsgit, så att tillförseln till England, som var 1846 endast 22,410 tons, uppgick 1842 till 245,066 tons; och i Tyskland, der man till en början hade samma anmärkning mot guano som i Sverge, att den är för dyr, har förbrukningen deraf nu så tilltagit att den redan öfverstiger hälften af förbrukningen i England. Professor J. A. Stockha: dt har i sitt förtjenstfulla arbete öfver guano?) på ett enkelt och praktiskt sätt åskådliggjort den äkta peruvianska guanons företräde framför andra ödningsämnen i förhållande till pris och nytta. Den mängd vitsordade rön öfver guanon, säsom gödningsämne, som i öfrigt blifvit allmängjorda säväl i England som Tyskland, äro utan ivifvel till en stor del längesedan kända i Sverge, och säledes öfverflödiga att här upprepas. Ett gödningsämne har emellertid, kändt långt före guano, visat ett nästan än mera välgörande inflytande på vegetationen, men genom dess höga pris ej varit lämpligt att användas till någon myckenhet, — nemligen salpeter. Bruket deraf såsom gödningsämne är så gammalt, att i Virgilii Georgica omtalas att landtfolket kring Mantua använde salpeter till gödning. Men en engelsman under Carl I:s tid, sir Kenelm Digby, var i en nyare tid den förste som genom direkta försök förvissade sig om att korn vattnadt med en svag upplösning af salpeter växte mycket ymnigt. Vidare rekommenderade under Carl II en mr Evely 3 skälpund salpter att upplösas i 26 kannor vatten och sedan blandas med jord för topdressing. Emellertid tycktes dess praktiska användning ej hafva rotfästat sig, tills 1825 och 1829 nägra fä försök blefvo gjorda och med framgång. Men priset derå var ännu för bögt (öfver 30 pr ton) för att den med fördel kunde användas till gödning. Lyckligtvis emellertid, just som vetenskapen var ti, bands att bevisa kraften af salpeter såsom gödFila ningsa. Ne, öppnade den utvidgade bandeln en ny källa af .Hförsel genom frambringandet af en ny sort högslätter neml. Cubish salpeter (Nitrote från Perus i P k das för d d: of Soda) som ej an användas för det gamla ända. sf krut, men deremot och i rikare målet, tillverkning 3 os fredliga yrke ?). grad till jordbrukarens -oter i . T s Tillvaron af Cubish salp. rå DE ett cl men Peru har varit känd i Europa 22 1820 ett SR d jn intet blef sändt till England före 1820., Sedan dess och intill 1850 har emellertid impor. 2 deraf till England uppgått till 239,860 tons. Stö. ta delen af fött a Vv -——nämnde salpeter, som kommit till Europa, P2r a de sednaste trenne åren hufvudsakligast blifvit 2Vän till kemiska behofver och derföre undergått en si5 rening på utskeppningsorten. Men som, genom sävä teoretiska som praktiska rön blifvit bevisadt att denna rening är alldeles öfverflödig för saipeterns användande till gödning, kan densamma, genom att ej blifva renad före utskeppningen, tillhandahållas jordbrukaren till betydligt lägre pris än hvartill den renade noteras. Bland de många rön som på sednare år blifvit anställda med peruviansk salpeter må här omnämnas : Mr Keary, en ansedd jordbrukare vid Holkhow i England, meddelar att nämnde salpeter är mycket använd på hans ort och ger öfver hufvud en tillökning af 173 sv. tunna pr acre) efter en topdressing af 84). nMr Pussy säger ) Topdressing af ung säd har från år till är blifvit mera praktiseradt, och det är derföre af högsta intresse att veta hvilket af de två rivaliserande ämnena som bör användas för detta ändamål. Om guano dervid är peruviansk salpeter underlägsen, måste en orsak dertill vara,: att det ammonium guano innehåller är ett flyktigt, men salpetern deremot ett fixt salt. Till följe deraf (säger mr Pussy vidare) torde guano i torrt väder ej åstadkomma någon beräknad verkan på den växande grödan, och förskingradt af vinden ej kunna verka nägot på den blifvande skörden. Jag må tillika nämna säsom ett rön i större skala, att sistlidne vär då jag var beredd att begagna peruviansk salpeter till mitt eget frusna korn, rädde jag en granne att försöka samma medel. Ehuru en utmärkt jordbrukare, adopterade han endast halfva rådet, föredragande guano såsom billigare. Han kunde efterät icke märka att guanon kade förorsakat den minsta effekt på hans korn, då deremot salpetern hade visat sig utmärkt välgörande för mitt korn: — i ssmma jordmän och samma årstid. Mr Lawes, som allmängjort flera analyseringar och praktiska rön af guano och peruviansk salpeter, försäkrar att han under många af sina försök förlorat hälften af den ammonium som finnes i guano, emedan det motsvarade qväfvet icke visat någon verkan i afkastning af säd eller halm; hvaremot salpetern skulle ligga säker på ytan under en brännarde sol och derefter verka på den kommande gröden. Under en mycket regnig tid deremot vill peruvianska salpetern mycket troligen, i synnerhet om den är använd på en gäng i full dosis, blifva för hastigt nedsköljd under rötterna; hvilket torde vara orsaken hvarföre den blifvit öfverträffad af guano på gräsland och under mycket regn. Det synes derför vara motsvarande fördelar, hvad väderleken beträffar, mellan dessa två peruvianska gödningsämnen: salpetern