Aftonbladet – 16 oktober 1854, sida 3

ren: Jaen Ersson. Till ordningsman vid plöjninge: utsägs rättaren på Rosenborg Borgman. Efter middagen utgingo herrar prisdomare för at bestämma hvilken af de plöjande som voro förtjenta ai belöning. . Som plöjningen å vall, till följe af den länga tor. kan, betydligt försvårades, ansågs ingen af de plö. jande förtjenta af högsta priset 10 rdr 32 sk. bko. För att bilda priser hade listor till frivilliga bidrag cirkulerat inom pastoratet, och hade dessutom de vid tillfället tillstädeskommande frän andra Socknar äfven dertill bidragit. Till slut höll agronomen hr E. Stenström, till hvilken denna ort stär i stor förbindelse för hans möda och osparda nit säväl vid detta tillfälle som 2:ne gånger tillförene, ett kort föredrag om nyttan och nödvändigheten att tillvarataga och tillgodogöra äkern den väta spillningen, hvilket i allmänhet, men synnerligast af allmogen förgätes — hvarefter sammanmankomsten slöts under fullkomlig belätenhet med hvad man inhemtat, samt ömsesidig öfvertygelse att dylika sammankomster äro särdeles nyttiga och nödvändiga, enär härvidlag visade sig en betydlig förbättring i plöjningen emot förra äret vid en dylik sammankomst. — Frän Hvitsand skrifves: Såsom någonting minnesvärdt må nämnas, att dä årets ungdom sistlidne Michaelidag d. 1 dennes, i Hvitsands kyrka första gängen begick H. H. Nattvard, förhöjdes dagens högtidlighet derigenom att den 75-årige kyrkovärden Jan Pehrssons i Kjellingerud fyra söner: Kyrkovärden Jöns Jansson i Hvitsands gård samt hemmans egarne Pehr, Jan, och Olof Janssöner i Ejellingerud hade, till bevis på sin tacksamhet mot Herran för undfångna välgerningar och till miune af sin aktningsvärda far, hvilken vid kyrkans uppbyggande 1823 lagt verksam hand och alltsedan, eller i 51 år, som kyrkovärd tjerstgjort samt städse utmärkt sig för kristelig verksamhet samt en from och stilla vandel, ull kyrkan skänkt en utmärkt vacker, prydlig och dyrbar mess-skrud, hvaraf kyrkan hittills varit isakvad messhaken af svart sammet, försedd med rika och smakfulla spetsar samt broderier i silfver. Äfven törsamlingens mest behöfvande fattiga hade vid detta villfälle blifvit af de hedervärde gifvarne ihägkomne, senom aflemnandet af 1 tunna räg, som fattigvärdsstyrelsens ordförande enligt eget val skulle utdela.