Aftonbladet – 13 oktober 1854, sida 2

Vl ac I LlNRlala Yqvatvalanlac IeRCHIncHiCcHa få permitteringar ega rum från den 1 i nästa månad till den 10 Mars. Den amerikanska propeller-fregatten San Jacinto,, hvilken så mycket påskyndade sin afresa från Southampton, för att få närvara vid det väntade bombardementet på Reval, återkom den 1 dennes till förstnämnde hamn med svårt skadade machiner, och lärer behöfva 5 å 6 veckor för att reparera. Den framgång de allierades vapen haft på Krim har åter i England uppjagat anspråken på några stora handlingar äfven i Östersjön. aDaily News korrespondent berättar från krigsskådeplatsen i Östersjön, det han erfarit att man på fullt allvar tänker på ett nära förestående anfall på Kronstadt. Ingeniörgeneralen Niel, som utmärkte sig vid belägringen af Bomarsund, säges ha rapporterat till kejsaren personligen, att han ansåg ett anfall ännu detta år för utförbart. Denna berättelse meddelades engelska amiralitetet, och nämnde korrespondent säger sig ha anledning tro, att den befallning att återgå till Östersjön, som blifvit den franska eskadern meddelad, antyder på ett vigtigare företag än en fruktlös uppoffring af menniskolif utanför Reval. — oHerald meddelar enahanda underrättelse och äfven Times, uttalar sig i samma anda och utropar: Äro Kronstadt, Reval eller Sveaborg I ointagligare än Sebastopol? Står sjelfva Petersburg för högt för de makter, som på 10 dagar hafva eröfrat Krim? ill de utdrag vi i går meddelade utur sir W. Molesworths tal i Edinburgh foga vi ytterligare följande af honom fällda yttrande i afseende på kriget: Vi böra icke läta modet falla, om vi icke så hastigt som vi önska komma till mälet. Vi få icke knota, om de stora händelsernas gång icke häller jemna steg med vära förhoppningar. Vi böra icke förgäta, att i ala stora krig har de vigtiga händelsernas antal varit ganska litet, och att mellan dem legat långa tidrymder, hvilka upptagits af mindre betydande händelser. Alldeles på samma sätt kommer det att förhålla sig äfven nu. Låtom oss icke tro, att de händelser, som vi red blixtens snabbhet erfara, skola ögonblickligen följas af andra dylika händelser derföre att ångan och telegrafen så att säga tillintetgjort afstånden. Låtom oss icke fordra några öfverilade handlingar, som kunde medföra en beklagansvärd förlust af menniskolif. Betänken, att för Frank rik: och Eogland bör ingentiog vara dyrbarare än deras söners lif, medan för Ryssland ingenting är mera värdelöst än dess slafvars blod. Betänken vidare, att uti ett långvarigt krig utgöra Englands och Frankrikes rikedom och bjelpkällor en borgen för vår SJutliga triumf öfver Rysslands armod, och att det för Ryssland gifves blott en enda möjlighet till en om än biost ögonblicklig framgäng, nemligen ett oöfverlagdt handlingssätt från vår sida. Låtom oss derföre icke förlora tälamodet. Detta krig kommer i alla händelser att medföra följder af oändlig vigtför ): den civiliserade verlden. Det har redan ledt tili en: hjärtlig endrägt mellan England och Frankrike, — en endrägt hvilken jag i de båda ländernas och i mensk-. lighetens intresse hoppas skall blifva evig. Vi hafva dessutom förminskat krigets olyckor i det vi fastställt . de neutrales rättigheter på förnuftets och rättvisans varaktiga och säkra grundvalar. Dessa framsteg kunna vi icke skatta nog högt. Om, såsom jag hoppas, Sebastopol innaa kort delar Bomarsunds öde, om dess fästningsverk blifva raserade, dess flottor förstörda och Svarta hafvet befriadt från Rysslands öfvermakt, då har Englands och Frankrikes första fältt g hvarken varit utan resultat eller utan ära, eller ovärdigt det rykte som de båda länderna genom sina bragder till vatten och lands hafva förvärfvat. Uti några i ,Globe, förekommande betraktelser om kriget i Östersjön finner man åtskilliga antydningar derom, att regeringen är betänkt att till nästa år lägga några kraftiga hinder i vägen för Rysslands öfver Preussen bedrifna indirekta handel med utlandet, hvilken förskaffar ryssarne penningar och i väsentlig mån hjelper dem att fördraga de of-) fer kriget fordrar. Globe slutar sin uppsats med att tillråda de engelska kapitalisterna att) vara beredda på en stoppning i denna rörelse och att taga vara på sina fickor. Den 4 Okt. ankommo till Londons Tower 2000 gevär, hvilka blifvit ryssarne fråntagna i Bomarsund. En af Englands största skeppsredare Edward Oliver i Liverpool har inställt sina betalningar med 3, millioner pund i passiva. Hans aktiva lära emellertid skattas till I million pund, som förnämligast ligga i hans skepp. Den 6 dennes mellan kl. 12 och 1 på natten utbröt eldsvåda i en fabrik i Gateshead, en förstad till Newcastle upon Tyne, hvilken efter tvenne timmars förlopp spred sig till ett magasin, som innehöll svafvel och omkring sju tons krut, och hvilket flög i luften. Alla byggnader på en omkrets af 150 alnar, deribland marinkyrkan, blefvo nästan totalt söndersplittrade och ett stort antal personer, bland hvilka en vid släckningen sysselsatt soldatafdelning, dödades och omkring 200 mer eller mindre sårade personer fördes till hospitalerna. De brinnande spillrorna flögo till en del öfver Tyne och antände flera hus i Newcastle. Efter stora ansträngningar lyckades det mot middagen att släcka branden derstädes, hvaremot ännu kl. 8 på aftonen eldsvådan fortfor i Gateshead. Tjugo lik voro då framdragna undan ruinerna, Skadan skattas till inemot 1 million . TYSKLAND. Preussen. Angående branden i Memel skrifves, att den utbröt den 4 Okt. om aftonen kl. 7 under en förfärlig nordvest-storm i ett magasin vid barlastplatsen, hvilket var uppfyldt med lin. Upgefär 300 steg derifrån fanns ett sågverk, som snart antändes, och derifrån sträckte sig elden öfver: alla trävaruupplag åt staden till. S:ormen kastade det brinnande linet på stora afstånd. De ofantliga trävarulagren på sjögårdarne, från barlastplatsen ända till den lilla Dangeån, lemnade ett förfärligt brännmaterial. Man måste snart finna sig öfvertygad att under sådana ytterst missgynnande omständigheter skulle det vara omöjhgt att med förhanden varande medel göra elden något afbräck, så mycket mera som nistan hvartenda på något sätt umbärligt rum äfven i sjelfva staden var uppfyldt med lin och hampa. Då elden kommit ända till Dange, hoppade den öfver ån och utbredd2 sig med fruktansvärd häftighet i Altstadt. Farkosterna på Dangeån kunde blott med möda till en d 1 skaffas ut i Kurische-Haff och en sännan del måste sänkas ån. Den 5:te på förmiddagen hade lågorna