Aftonbladet – 13 oktober 1854, sida 1

CUECP Kal Dillva annoriundä. Ha dara DU SyCUSKarne från generation till generation läst och hört att Sverge är ett fattigt land, och med få undantag inplantas i den nu uppväxande generationen samma läror. Genom omvexlingen af dess natur måste omdömet hos den, som med uppmärksamhet genomreser Sverges vidsträckta landskaper blifva alldeles motsatsen till ofvannämnde inrotade åsigt, eller åtminstone att om Sverge ännu, genom likgiltighet och fördomar hos dess invänvare, är ett fattigt land, så besitter det dock naturliga bjelpkällor att i rikedom och välmåga kunna täfla med hvilket annat land gom helst inom Europa. Det som vanligen åsyftas när fråga är om Sverges naturliga rikedomar, dess jero och dess trävaror, menas icke här, ehuru sagde produkter genom ändamålsenlig behandling böra för ärhund:aden ännu blifva en gifvande inkomstkälla för landet. Nej, den rikedomskälla som här antydes är mera inbringande för landet än dess skogar, och i motsats till dessa blifva tillgångarne är från årökade med produktionen. Provinser med sådan jordmän som Upland, Södermanland, Öster Westergötland samt Skåne, om åkerbruket der bedrifves på ett sätt öfverensstämmande med sednare tiders framsteg och förbättringar deri i andra länder, mäste kunna producera säd, icke allenast tillräckligt för Sverges 3!V, millioner invänare (många af landets öfriga provinser kunna i vanliga år producera tillräckligt för eget behof), utan sedan man nu kan hoppas att bränvinstillverkningen skall mer och mer aftaga, hafva ett öfverskott af millioner tunnor för skeppning på utrikes ort. Ehuru åkerbruket otvifvelaktigt gått mycket framät i Sverge under sednare åren, återstå dock ännu en god del vigtiga förbättringar att upptagas, och deribland i det som för jordbruket i norra Europa är af så ofantlig betydenhet: gödning och gödningsämnen: Af de gödningsämnen, som genom sednare årens erarenhet visat de bästa resultater framför förut kända, är äkta peruviansk guano, som visserligen sedan flera är varit kändt i Sverge, men hittills genom en oklok sparsamhet blifvet litet användt. !) Förbrukningen af detta för all slags jordbruk si välgörande gödningsämne har, i mån som det blifvit mera kändt, mer och mer tilltagit, så att tillförseln till England, som var 1846 endast 22,410 tons, uppgick 1842 till 245,066 tons; och i Tyskland, der man till en början hade samma anmärkning mot guano som i Sverge, att den är för dyr, har förbrukningen deraf nu så tilltagit att den redan öfverstiger hälften af förbrukningen i England. Professor J. A. Stockhardt har i sitt förtjenstfulla arbete öfver guano?) på ett enkelt och praktiskt sätt åskådliggjort den äkta peruvianska guanons företräde framför andra sÖödningsämnen i förhållande till pris och nytta. Den mängd vitsordade rön öfver guanon, säsom gödningsämne, som i öfrigt blifvit allmängjorda säväl i England som Tyskland, äro utan tvifvel till en stor del längesedan kända i Sverge, och säledes öfverfödiga att här upprepas. Ett gödningsämne har emellertid, kändt långt före guano, visat ett nästan än mera välgörande inflytande på vegetationen, men genom dess höga pris ej varit lämpligt att användas till någon myckenhet, — nemligen salpeter. Bruket deraf såsom gödningsämne är så gammalt, att i Virgilii Georgica omtalas att landtfolket kring Mantua använde salpeter till gödning. Men en engelsman under Carl I:s tid, sir Kenelm Digby, var i en nyare tid den förste som genom direkta försök förv ssade sig om att korn vattnädt med en svag upplösviog af salpeter växte mycket ymnigt. Vidare rekommenderade under Carl II en m:r Evely 3 skäl pund salpeter att upplösas i 26 kannor vatten och sedan blandas med jord för topdressing. Emellertid tycktes dess praktiska användning ej hafva rotfästat sig, tills 1825 och 1829 nägra få försök blefvo gjorda och med framgång. Men priset derå var ännu för högt (öfver 30 pr ton) för att den med fördel kunde användas till gödning. Lyckligtvis emellertid, just som vetenskapen var till hands att bevisa kraften af salpeter såsom gödningsåmne, öppnade den utvidgade bandeln en ny källa af tillförsel genom frambringandet af en ny sort från Perus högslätter neml. Cubish salpeter (Nitrote of Soda) som ej kan användas för det gamla ändamålet, tillverkning af krut, men deremot och i rikare grad till jordbrukarens fredliga yrke ?). Tillvaron af Cubish salpeter i provinsen Taropaca i Peru har varit känd i Europa omkring ett sekel, men intet blef sändt till England före 1820. Sedan dess och intill 1850 har emellertid importen deraf till England uppgätt till 239,860 tons. Största delen af nämnde salpeter, som kommit till Europa, har intill de sednaste trenne åren hufvudsakligast blifvit använd till kemiska behofver och derföre undergått en slags rening på utskeppningsorten. Men som, genom såväl teoretiska som praktiska rön blifvit bevisadt att denna rening är alldeles öfverflödig för salpeterns användande till gödning, kan densamma, genom att ej blifva renad före utskeppningen, tillhandahällas jordbrukaren till betydligt lägre pris än hvartill den renade noteras. Bland de mänga rön som på sednare år blifvit anställda med peruviansk salpeter må här omnämnas: Mr Keary, en ansedd jordbrukare vid Holkhow i England, meddelar att nämnde salpeter är mycket använd på hans ort och ger öfver hufvud en tillökning af 1!, sv. tunna pr aecre) efter en topdressing af 845). Mr Pussy säger ) Topdressicg af ung säd har från är till är blifvit mera praktiseradt, och det är ,derföre af högsta intresse att veta hvilket af de två srivaliserande ämnena som bör användas för detta ändamål. Om guano dervid är peruviansk salpeter underlägsen, måste en orsak dertill vara, att det amonium guano innebåller är ett flyktigt, men sal;petern deremot ett fixt salt. Till följe deraf (säger mr Pussy vidare) torde guano i torrt väder ej åstadkomma nöägon beräknad verkan på den växande gröpdan, och förskingradt af vinden ej kunna verka nägot på den blifvande skörden. Jag mä tillika nämna ;såsom ett rön i större skala, att sistlidne vår då jag ;var beredd att begagna peruviansk salpeter till mitt eget frusna korp, rådde jag en granne att försöka samr:a medel. Ehuru en utmärkt jordbrukare, adop;terade han endast halfva rädet, föredragande guano säsom billigare. Han kunde efteråt icke märka att guano bade förorsakat den minsta effekt på hans korn, då deremot salpetern hade visat sig utmärkt välgörande för mitt korn: — i samma jordmän och samma årstid, Mr Lawes, som allmängjort flera analyseringar och praktiska rön af guano och peruviansk salpeter, försäkrar att han under många af sina försök förlorat hälften af den ammonium som finnes i guano, emelan det motsvarade qväfvet icke visat någon verkan i afkastning af säd eller halm; hvaremot saletern skulle ligga säker på ytan under en brännande sol cch derefter verka på den kommande grödan. Under en mycket regnig tid deremot vill peruvianska salpetern mycket troligen, i synnerhet om den är använd på en gäng i full dosis, blifva för hastigt nedsköljd under rötterna; hvilket torde vara orsaken hrarföre den blifvit öfverträffad af guano på gräsland och under mycket regn. Det synes derför vara motsvarande fördelar, hvad väderleken beträffar, mellan dessa två peruvianska gfödningsämnen: salpetern varande säkrare från förlust genom solens åverkan, och guanon mindre utsatt för bortsköljning af svåra regnskurar. ) Just i dessa dagar har emellertid ett fartyg afgätt frän London till Stockholm med Guano. ) Guanobuchlein, Eine Belehrung fär dem deutschen Landwirth tuber die Bestandtheile, Wirkuog, Pröfung und Anvendung diesses wichtigen Dungemittels. Leipzig 1851. ) Chili salpeter tillåtes, efter pröfning af EK. komm. koll. till införsel i Sverge mot 6 s. pr 18. Det bör således ej betviflas att den peruvianska salpetern såsom ett välgörande gödningsämne skall blifva tillåten till införsel, i synnerhet som den alls icke duger för kruttillverkning. I mm duman