Aftonbladet – 12 oktober 1854, sida 2

tillfälle att få se henne; ty ehuru han visste att förbudet ännu ej formligen var utsträckt till de i fabrikerna arbetande qvinnorna, fann han dock att några af dem, med hvilka han var bekant voro förändrade i sitt sätt emot honom och han vågade ej pröfva de andra; han fruktade derföre att Rachael kunde bli utstött som han, om hon såges i haus sällskap. Så hade han varit helt och hållet ensam under fyra dagars tid och ej talat med en enda, då under det han om aftonen var på hemvägen en ung man af mycket ljus komplexion gick emot honom på gatan. Ert namn är Blackpool? Är det inte så? Stefan rodnade öfver att finna sig med hatten i hand, i sin tacksamhet för det man tilltalade honom. Han låtsade justera sin skjortkrage och svarade xjan. Ni är den arbetare de utstött, kan jag sel sade Bitzer, ty den omnämnda unge mannen var ingen annan än han. Stefan svarade ,ja återigen. Jag kunde nog se det af deras sätt att hålla sig på afstånd från er. Mr Bounderby vill tala med er. Ni vet ju hvar han bor? Stefan svarade Jax ånyo. Gå då dit direkte,, sade Bitzer. Ni är väntad och behöfver endast säga betjenten alt det är ni. Jag hör till banken; således, om ni går direkte dit utan mig (jag sände att hemta er), så spar ni mig besväret. Stefan, hvars hemväg låg åt motsatt håll, vände om och begaf sig till jätten Bounderbys borg af röd tegelsten. TJUGOFÖRSTA KAPITLET. Nå Stefan, sade Bounderby, på sitt väderoch vindmanår, hvad är det jag hör! Hvad ha dessa eländiga varelser gjort dig? Stig fram och tala ur skägget, karl.