BLANDADE ÄMNEN. ! . Wexlingar i en qvinnas lif. En i Amerika utgifven tidning, Ånzeiger des Westens, innehåller följande rörande berättelse och tillägger dervid, att de fakta som deri förekomma visst icke äro mägonting ovanligt för mänga af de europeiska emigranterna till Amerika. Tidigt en morgon i förliden vecka stannade allmänna likvagnen i 8:t Louis, hvilken på stadens bekostnad förer sådana fattiga, hvilka sakna anhöriga eller vänner, till deras sista hem, framför ett hus i södra delen af staden. Kusken steg ur, gick in i huset och stannade vid en dörr, åtföljd af en annan person af ett likgiltigt utseende, som bar en likkista af ohyflade bräder. Likkistan upplyftades i vagnen, och hjulen slamrade bort öfver de folktoma gatorna till begrafningsplatsen. Intet sörjande anlete medföljde, intet betryckt hjerta stod vid grafven, när de tunga mullskoflarne föllo ned på kistan. Och likväl inneslöt denna kista en qvinna,som en gång varit föremälet för talrika hyllningar, som engång varit ärad, beundrad och afundad i sällskapslifvet, som egt ofahtliga rikedomar och blott för få år sedan, innan hon beträdde Amerikas jord, kunde blicka framåt mot en lycklig och nöjd ålderdom. Den aflidna var Rosa Neschemi, dotter till en omätligt rik, polsk adelsman. I sina yngre år var hon fästad vid österrikiska kejsarens hof, der hon vid 18 års ålder blef gift med en fransk adelsman, som också var mycket rik. Sedermera lefde hon i många lyckliga år dels på sin mans gods, dels på resor genom Tyskland, Spanien, Italien och England, och skänkte sin man tre söner, som erhöllo den sorgfälligaste uppfostran och på hvilka deras föräldrar blickade med den högsta stolthet. ? Denna sällhet afbröts genom Julirevolutionen i Paris. Rosas man tog verksam del i densamma och föll den 28 Juli, träffad af tre kulor. Hans namn kan ännu läsas på kolonnen på Place de la Bastille. Den äldste af sönerna, ea ung man af mycken talent, hade gjort stor lycka i Spanien och var vid denna tid privatsekreterare hos konung Ferdinand. Efter konungens död drog han sig tillbaka till ett landtställe nära Valencia, der han tros hafva blifvit lönnmördad. Andra:sonen, som blifvit prest, var päfven Gregorii synnerlige gunstling; men äfven han dog kort efter denna händelse. Den tredje, som dä var helt ung, stannade hemma hos modren, som funnit en fristad i Schweitz, dit hon förde spillrorna af sin förmögenhet. När han var 16 är lemnade han sin mor och reste till Amerika, Han blef anställd i New Orleans och förtjenade ganska mycket, men dåligt sällskap och. en naturlig fallenhet för utsväfningar förde honom snart på villovägar, och för vid pass fem år sedan tog han sin tillflykt till de mest förtviflade medel för att återställa sin kredit, genom att förmå sin grähåriga mor att flytta öfver till Amerika. Hon kunde ej motstå sin sons enträgna böner, utan kom. Hon lyckades få ihop en summa af 6000 dollars i reda pengar, som hennes son snart förskingrade. För ett par år sedan slutade han sin bana i New Orleans med att mörda en kreol. Han flydde till Caliiornien, och den älderstigna modren, för hvilken New Orleansåf naturliga skäl var blifvet förhatligt, flyttade floden uppföre till S:t Louis. En morgon i förra veckan, i dagbräckningen, förde den usla likvagnen i S:t Louis de jordiska lemningarna af Rosa Neschemi till stället för derag sista obagråtna hvila. Sådan är lifvets gång.a