Aftonbladet – 9 oktober 1854, sida 1

Article Image
ALTONA TE PA STOCKHOLM, den 9 Okt. I anledning af en kort notis i Lördagsbladet, hafva åtskilliga subskribenter till Birger Jarls staty, säväl skriftligen som muntligen hos redaktionen äskat upplygning, med hvilket slags högtidlighet aftäckningen af denna staty skall komma att ega rum; och om meningen verkligen kan vara att den skall ske belt tyst och stilla, utan något slags offent!ig ståt, och festligheten inskränka sig till , en enskild middag, der br öfverståthållaren, uppvaktad af magistraten, herrar femtio äldste och vissa utvalda gäster skall hålla något tal och proponera skålar. På dessa förfrågningar hafva vi icke kunnat lemna något bestämdt svar, utan måste fast heldre sjelfva af vederbörande offentligen begära ett sådant. Svårligen kunna vi likväl föreställa oss, att det kan vara möjligt att man ämnar förfara på ett så snöpligt sätt, som ryktet förmäler. Man har nyligen sett hur Göteborgs sambälle till aftäckningen af den staty dess invånare rest öfver sin grundlögBare, Gustaf II Adolf genom en särskild deputation inbjudit H. M. Konungen, Kronprinia och den öfriga kongl. familjen; och eburu tiden och riksdagsaffärerna icke lära medgifva att ens någon af den kongl. familjens medlemmar med sin närvaro hedrar denna fest till minre af en bland verldens störste regenter, så kommer tvifvelsutan i allt fall afräckbingen att försiggå med stor högtidlighet. — Månne Stockholm äfven i detta hänseende skall lemna Göteborg försteget? Eller erinra fig måhända icke vederbörande myndigheter, som med denna sak hafva befattning, hvilken plats Birger Jarl intager i svenska historien, icke blott såsom grundläggare af vår sköna bufvudstad, utan hvad som är vida mer, såsom grundläggare af det svenska lagbundna samhällsskseket? Hafva de förgätit att grundsatserna af Birger Jarls lagstiftning, i trots af alla hvälfningar, bestått i århundraden och ännu finnas i vår lagbok? Har man förgätit att det redan var B-rger Jarl, som förbjöd sjelfhämnden och införde de s. k. fridslagarne, som afskaffade det barbariska bevisningssätt, hvilket förut var öfligt vid domstolar, genom envig eller jernbyrd (bärande af glödande : jern) m. m. sådant; att det var denne i häfderna lysande man, som så till sägandes frigaf nordens qvinna och tilldelade henne en förut saknad rätt både til arf och andel i Mannens egendom (giftorätt); att det var han, som genom lag afskaffade träldomen; att han vidare torde kunna anses såsom den förste svenske regent, gom klart uppfattade den fria handelns omätliga fördelar och genom ordentliga handelsfördrag med de då uppspirande hansestäderna, ja, genom inledande af förbindelser med sjelfva England banade vägen för en lättare handelsrörelse, företagsamma fremlingars inflyttnipgar samt befordrande på allt sätt af näringar och konster — för att ej tala om hans eröftring af Finland och hans korståg mot de vilda hedningarne derstädes; — med ett ord: har man glömt att Birger Jarl framstår såsom en af de i alla länders historia sällsynta män, som långt framför sin tid uppfattat civilisationens och sitt lands behof, och i nästan alla riktningar lagt grunden till samhällets fortgående i utveckling och förädJing? Och när först, sex århundraden efter denne store mans död, Sverges hufvudstad åt Bonom reser en minnesvård, skulle sådant icke anses förtjent af någon, åtminstone lika stor högtidlighet, som exempelvis vid någon furstes döpelseeller begrafning, eller på vissa kungliga tödelseoch namnsdagar? För vår del anse vi dessa frågor icke kunna mer än på ett sätt besvaras, så att de tillfredsställa icke blott deras väntan, som lemnat bidrag till uppresande af minnesstoden, utan äfven svenska folkets anspråk på Sverges hufvudstad. Man invänder måhända, att :redel saknas för bestridande af kostnaderna för en större offentlig högtidlighet. Vi kunna dock icke antaga detta skäl; ty dels vilja vi icke föreställa oss att, derest hufvudstadens styresman och borgerskapets representanter hos Konungen anhölle om de anordningar i afseende på Paradering, salutering m. m. som kunde besörjas af hufvudstadens militära auktoriteter, Hans Maj:t icke skulle med särdeles nöje gå deras önskningar till mötes och låta utfärda de i sådant hänseende nödiga befallningar; dels kunna vi icke skäligen beräkna kostnaden för dessa och öfriga anstalter vid aftäckningen så betydlig, att den ja icke förmådde bestridas antingen af stadskassan, som så ofta visat sig hafva tillräckliga tillgångar när fråga varit om illuminationer eller andra glada fester för de ännu lefvande kongl. personerna, eller till och med om så skulle erfordras, af subskribenterna sjelfva, hvilka sannolikt icke skulle vilja undandraga sig en ringa utgift för ett sådant ändamål som det ifrågavarande. Detta behöfde naturligtvis icke hindra, att ju den tillernade middagen med sina tal och skålar skulle kunna efterträda den fest, hvarä

9 oktober 1854, sida 1

Thumbnail