Aftonbladet – 5 oktober 1854, sida 3

ålla, men vill nämna en del, som jag kommer ihåg såsom: presbyterianer, kongregationister, holl. refor merta, romersk-katolska, tyska reformerta, unitarier harmonister, mormoner (ganska få här), baptister metodister, episkopalister m. fi., de tvenne sed nare liknande något den; lutherska; men episkopa listerna utdela ej bröd och vin inattvarden. Vihafvc äfven i början af detta år upprättat en luthersk-evan. gelisk församlirg med samma kyrkoseder och bruk som hemma, och hafva en förträfflig själasörjare, hvars namn är Erland Carlsson från Wexiö stift och om: kring några och 30 år gammal. Hasselqvist har sin församling i Galesbury några hundra eng. mil härifrån. I :bibelförklaringarne fredagsaftnarne göra: hvarje gång förböner för såväl hitvandrande svenskar och norrmän, som bemmavarande ; men ännu aldrig har jag i någon kyrka i Sverge hört göras törböner för hitresande eller här vistande svenskar, som en dej lefva 800 och de de fleste nära 1000 sv. milfrån sin fädernejord. Jag har ännu icke hört nägon, som ångrat sin hitresa, och skulle nägon hafva gjort det, är det säkert en, som ej gitter göra något; utan alla, som jag känner, finna sig nöjda och glada blott de hafva helsan, och de kunna väl icke heller annat, då de hafva god daglön och god föda, neml. hvetebröd med öfverflöd på kött af alla slag samt tå och kaffe så mycket de åstunda. Efter 10 arbetstimmar !om dagen äro de fria och icke underkastade tvånget att arbeta hos samma person längre än de sjelfve vilja. Alla handtverkerier drifvas mest med änga, med undantag af sådana, som ej kunna använda maschiner. En skördemachin afmejar på en dag, med 2 par hästar och 3:ne personer, 12 sv. tunnland säd eller gräs och kostar bär på stället 130 dollars. Amerikanaren åsyftar endast lättbeten att, vid påträngande behof, få mycket uträttadt, hvarföre mekaniska inrättningar för det mesta öfver hela landet äro i bruk. — S4 derna och bruken äro olika mot i Sverge; kommer jag in på ett kontor, hvars egare kan vara millionär eller deröfver, eller jag kommer in på ett annat pri vat ställe, äfven der fruntimmer vistas, och lemmar någonting eller frigar efter en sak, t. ex. arbete, läter jag hatten sitta på, stoppar händerna i rockeller byxfickorna och säger mitt ärende, utan alt göra en böjning på hufvudet. Möter jag någon på gatan, han må vara rik eller ej, prest eller embetsman, lyf tes aldrig på hatten då jag helsar, utan endast orden: Good day, Sir, how are You? Gär jag in i en sa long eller källare och dricker ett glas, sitter ,hatten på; endast i kyrkan aftages den, På den arbetande karlpersonalen kan man endast på kroppens hållning göra skillnad mellan gentlemannen och arbetaren, ty klädedrägten är i det närmaste lika; ej heller kan man det på den qvinliga personalen, utan om man samtalar med dem på sitt modersmäl. Här finnas många svenska pigor, som varit här 4 å 6 år, tala god engelska och äro sä elegant klädda om söndagarne då de gå i kyrkan eller annars äro ute för att promenera, att man ej kan veta annat än att de äro fruar eller mamseller: fina, gentila stråhattar med breda sidenband och blommor, mantilj af siden med silke gramaner, sideneller muslinsklädning, halskrage af utmärkt finhet och silkeslångshavl m. m. som tillhör kostymen; och jag kan ej neka, att det läter bra komikt att höra en så kostymerad dam tala sitt modersmål; ty sin bondska, dialekt kunna de ej dölja. Men talas engelska, blir man ej slug på hvad de äro eller: hafva varit. Deras lön består vanligen af 17,, LV, å 2 dollars i veckan och födan, och kunna de således kläda sig snyggt, då en del af tygerna ej äro lyrare här än i Sverge. Deras göromäl äro mest nomhus och bestä i matlagning, städning och tvätt; Ittre göromäl slippa de, äfven om de vistas på lanlet; t. o. m. korna mjölkas af karlarne, hvilket är ustigt nog för en svensk att påse. På jernvägar arbetas nästan öfverallt, och mer än 4600 sv. mil äro ordning och farbara inom unionen, De gräfda ka ialernas längd u pgår till cirka 800 sv. mil; de äro ljupa nog för de största ängbåtar, som kunna med eqvämlighet taga 6 å 800 passagerare ombord utan rängsel, äro försedda med 3:ne däck och hafva 6 3 ångpannor. Man kan gå från Newyork genom hela andet till Chicago och vidare härifrån till Missisippi loden, och gå ut vid Neworleans med fartyg samt nder resan göra besök i de sörre städerna vid båda idor om Missisippi. UPN