Aftonbladet – 30 september 1854, sida 1

Article Image
a SRV VEM Md VI OP MER UP ENE Minimum för intagning, till ämnena a, b, i: Godkänd insigt i Handtverksskolans läroämnen. c, d, e, f, g, h, k: Godkänd insigt i Borgarskolans läroämnen, kursen A. När kommitterade för Stockholms Söndagsoch Aftonskolors ordnande och samband härmedelst avmäla dessa skolor, såsom på ofvannämnde sätt samman ställde till ett läroverk, hvaraf underafdelningarnes lärosalar äro, till minskande af lärjungarnes väg, spridda till alla hufvudstadens trakter; så sker det under den glada förhoppning, att mängden af arbetare i handtverk och fabriker samt vid byggnader redan genomträngis af öfvertygelsen om vigten för dem alla, att odla sitt förstånd genora undervisning. Denva mängd uppskatiar utan tvifvel förmågan att ledigt läsa samt insigt i modersmålet, såsom hörande till hvarje samhällsmedlems allra främsta behof, ch vet att en vacker handstil ej allenast är en prydnad, men nu mera en nödvändighet för hvar och en som tillhör konstflitens förädlade verksamhet, der, vidare, räknekonsten icke längre kan inskränkas till allenast räkenskapsförande, som inom hvarje äfven det minsta yrke är nödtvång, utan att en vidsträcktare räknekunskap fordras hos vår tids arbetare, för bushållsamt användande af det räämne hvaraf han förfärdigar, samt att han icke kan jiakttaga detta och i öfrigt alla verkstadens eller fabrikens eller arbetets allt större fordringar på noggrannhet, utan hjelp af geometriens lärdomar, eller kan höra till en under vetenskapens ljus fortgående industri, utan bekantskap med lagarna för de naturkrafter, med hvilka ban är kallad att allt närmare umgås, hvarunder bristen på sådan insigt ofta kan gälla hans eget och andras lif. Mängden af arbetare inser utan tvifrel också, att när industrien, som öfver allt lösgör sig från slentrianens, från en tanklös vanas band, och så oupphörligen utvecklar sig i nya former, efter olika ändamäl, olika tanke hos uppfinnaren; men dessa former icke kunna framställas för arbetaren annorlunda än genom ritning, hvilken förmär göra för honom äskådlig den sak som ännu icke finnes, men han skall förfärdiga, samt ritning på detta sätt blifvit ett särskilt alltmera utveckladt språk, det enda gemensamma för alla nationer, — det då är en angelägenhet af allra största vigt för arbetaren, att lära detta språk, lära läsa denna skrift och kunna dermed uttrycka sig om form, gifva bilden för ögonen, med samma lätthet som man till vanlig skrift begagnar bokstäfverna. Dessa arbetare se säkerligen, ytterligare, af det som föregår öfver allt omkring dem, att industriens alster vinna ett särskildt, ofta det högsta värde af formens ädelhet och färgens behag, hvilka äro gäfvor af Konsten, det skönas ombud på jorden. I konstens salar kan arbetaren se huru det arbetade endast af formens skönbet fått eit prig, derbredvid materiens värde försvunnit; fått en helgd som fört det genom århundradena; och detta äfven då, när det arbetade är endast ett bräckligt lerkärl frän forntidens husgeråd, sådant äfven den fattige egde det. Men samma sköahetsprägel, som fordom sä utgick från arbetarens hos konsten bildade öga och känsliggjorda hand, söker åter vär tid för industriens alla alster, då det visat sig att konstvärdet, nu såsom fordom, gifver pris åt äfven den ringaste sak, samt att den allmänna, alltmera bildade smaken förkastar det fula, det illa valda, och tager det vackra, hvilket till sitt inre väsende ock icke annat är, än det ändamälseniiga, som behagar våra känslor, hvilka döma efter de visaste — efter naturens — lagar. Att arbetarne inom hufvudstadens industri — hvilka till högst betydlig del komma ifrån, och efter inbemtad arbetsskicklighet återgå till landsorten — med hvarje dag lifligare uppfattat vigten för dem, att förvärfva de kunskaper som tiden fordrar, bevisas af det alltjemt stigande antal elever, hvaraf ofvannämnde Söndagsoch Aftonskolor i allmänhet och deribland särskilt den tekniska, Svenska Slöjdföreningens Skola, varit besökta. Denna hedrande arbetarnes riktning tillmötesgå nu skolorna i sina nya förhällanden. Det samband, som är gifvit åt dessa skolor, i en fördelad hvarannan understödjande verksamhet, skall kraftigt befordra undervisningen i dess helhet, och särskilt underlätta den slutliga Tekniska Skolans arbete, när detta blifver lösgjordt från undervisningen i de första begreppen af räknelöran, och bifver biträdt af en högst maktpåliggande undervisning i svensk satslära, med rättskrifning samt skönskrifning och geografi, hvilka kunskaper de elever, sem icke redan förvärfvat sig dem, hafva tillfälle att inhemta uti Realskolan, i den af denna skolafdelnings lärosalar som ligger hvar och en närmast. Kommitterade äro förvissade att behofvet af arbetarnes undervisning är så stort och så kännbart, äfven för handtverksmästarnes och fabriksidkarnes eget bestånd i sin rörelse, genm omöjligheten för dem att, annorlunda än genom detta behofs afbjelpande, kunna täfla med utlänningen som har mera upplysta arbetare, att de, inseende nödvändigheten och den omedelbara vinsten för verkstaden, att arbetaren använder nägra timmar på aftonen för sin undervisning, skola, långt ifrån att lägga hinder derför, mana dertill. Man har erkänt inom alla länder, att det vigtigaste som verldsexpositionen, är 1851, i London uträttat, de vigtigaste lärdomar som från den hemtats, äro bevisen som den lemnade om nödvändigheten af särskilta skolor för arbetaren och de som ämna sig till industrien, der de samtidigt inhemtade det praktiska i verkstaden, och vetenskapens läror samt konstens i skolan; och att de länder som så sammanställt undervisningen genom fullständigt organiserade Aftonskolor för industrien, hade, genom det att de verkade på massan, samt fullkomligt praktiskt, lyckats att bilda de bästa arbetare och framkalla de naturligaste och skickligaste ledare för arbetet, då de byggde på den grund som nutidens statsmän kalla den enda trygga för industrien, och benömna : förståndselementet i produktionenr. Kommitterade erkänna, närmast af alla, att Stockholms Söndagsoch Aftonskolor ännu stå på en långt lägre ständpunkt än behofvet och hela landets fördel fordrar: stå sådane inför den ojemförligt största samling bandtverksoch fabriksarbetare, som riket på någon ort eger; men de bjuda sitt bistånd sådant det är, och med den styrka som de lyckats vinna genom fosterlandskärleken hos enskilta, och till betydlig del genom stadens och statens uppmärksamhet och understöd; och de koppas att skickligheten och nitet hos lärarne, deras öppna välvilja mot lärjungarne och dessas flit skall göra mycket. Stockholm i September 1854. KOMMITTERADE. IE Detta program utdelas gratis i hufvudstadens boklådor och i ofvan uppgifne skollokaler, der äfven närmare bestämmelse om timmarne för de olika undervisningsämnena, ordningen inom skolorna m. m, lemnas, samt ett utförligare schema för undervisningen i den Tekniska Skolan utdelas.

30 september 1854, sida 1

Thumbnail