Aftonbladet – 28 september 1854, sida 2

Å andra sidan anbringar man skickligt en hop betraktelser öfver vestmakternas tvifvelaktiga och obestämda politik, öfver de klena resultaterna af kriget, öfver den ringa vinst som friheten och de materiella intressena deraf kunna skörda. Det thema, som blifvit lemnadt alla de ministeriella korrespondenterna att behandla med variat oner, är följande: I anklagen Preussen för svaghet och overksamhet, hvad har då Österrike gjort, hvad ha sjelfva vestmakterna åstadkommit för stor-j verk? Opinionen, som blifvit något uttröttad genom det långsamma i operationerna, låter sålunda så smån ngom leda sig till den tanken, att regeringen gjort mycket klokt, då den fasthållit den absoluta neutraliteten. Man visar sig patriotisk för godt köp och säger: vi kunna icke vinna någonting af Ryssland, och icke lönar det mödan att att göra oss till österrikare eller fransmän, o. s. v. Den stora talenten hos den maskerade ministeriella pressen ligger i att resonnera föga och att ytterst sällan öppet försvara ministören, men att berätta fakta, framställa dem i en viss dager, beriktiga, dementera och paralysera de oberoende korrespondenserna. De sednare kämpa för största delen med stor svårighet mot inflytandet af de journalister,som stå i hemligt samband med ministeren och som kuniia låta sina berättelser passera tänder egiden äf eå eller annan offentlig akt, som de in extehso eller i utdrag kunna meddela i första hand. Tidningen till hvilken nu detta sändes vill icke förlora de nyheter, som verkligen finnas i meddelandet, och låter för deras skull de mer eller mindre dolda insinuatiooerna mot vestmakterna följa med. Hvad allmänheten angår, så vänjer den sig att lyssna till den korrespondent, som synes ha de snabbaste underrättelserna och som gifver sig sken af att ha de pålitligaste. Den känner icke den verkliga politiska färgen hos korrespondenten, som af centralbyrån har tillåtelse att stundom göra en opposition eller reservation för syns skull och säga: detta är icke min opinion om förhållandena, men det är de åsigter som ministåren hyser och som det måste vara af intresse för läsaren att lära känna o. 8. Vv. Ministeren har, med hjelp af centralbyrån, omsnärjt hela pressen liksom med ett nät. Den har nästan ensam ordet och om man icke väl tänker sig för, skall den inom kort göra sinnena alldeles likgiltiga för kriget, misströstande och kanske till och med alldeles fientliga mot vestmakterna. De motsatta framställningarne ha svårt att motverka detta, de ha svårighet att bana sig väg till tidningarne, som frukta för konfiskationer och som för öfrigt tro, att deras officiösa medarbetare iro mera förtrogna med sitnationen. Den enda vägen att bekämpa den officiösa pressen, som i sitt innersta är rysk, är att begagna dess egna vapen, genom att uppställa och sammanställa verkliga fakta mot lögnerna och halflögnerna, att utan uppehåll afslöja de konstiga manövrerna och dubbelheten hos det feodala och miisteriella partiet, med ett ord att återvinna terräng inom den allmänna opinionen genom att upplysa densamma. Sådan är, i hast utkastad, pressens och opinionens ställning i Preussen. Jag kund anföra en massa af exempel för att bestyrka denna framställning. Men ett ögonkast pa de liberala tidningarne är (illräckligt för att öfvertyga sig om riktisheten af föregående anmärkningar. Man har t. ex. sett, med bvilken samtidighet och med hvilka anmärkningar den ryska noten och det preussi cirkuläret af den 3 Augusti blifvit anal; sade och meddelade genom centralbyräus asenter. Det är icke många dagar sedan en tidning i Berlin, som anses oberoende, gjort ett ministerielt saltomortale och omfattat hrr Stahls och Gerlachs ryska neutralitet, under det den proklamerat en för Preussen oberoende och egendomlig politik. Detta var alltför mycket, alltfö. rättfram, Bladet måste till en del återtaga hvad det sagt. Men det skall nog fullfölja, men med mera skicklighet, och, för att ånyo ultala sig afvakta att vinden fullkomligt vändt sig. Opinionen i Preussen måste cmellertid vara någonling, eftersom regeringen gör så stora ansträngningar för act vin a densamma. Föga utvecklad, tillhör den med lätthet den som vet att eröfra densamma. Tack vare bristen på organisation, sambanil och karakter hos det amiryska partiet, har fältet på sednare tider varit alltför mycket uppgifvet åt deras motståndares besoldade pennor. Med ledning af denna framställning tror jag att Aftonbladets läsare hädanefter lättare skola förstå hvad som passerar bakom den tyska journalismens kulisser. De kunna derigenom förklara för sig uppkomsten af dessa mindre antiryska artiklar, som emellanåt förekomma i flera af de mera spridda liberala bladen. — D. M. Konungen och Drottningen mottogo i förgår, på Drottningholms slott, kongl. preussiske härvarande ministerns fru, fru grefvinnan v. Westphalen, som presenterades af kejserl. ryske rainisterns fru, fru Daschkoff. Så väl dessa fruar, som ryske och preussiske from nh dna has TY M