mindre drift. Tillfölje af denna verksamhet håller Sebastopol på att intaga en utmärkt rang bland de ryska städerna. Den förträffliga hafsvik, vid hvilken staden är belägen, förtjenar väl de millioner som hafva blifvit förslösade för att deraf göra Rysslands försämsta örlogshamn. Då jag befann mig på de breda trapporna, som föra ned till hafskanten, räknade jag trettio linieskepp för ankar i den stora bassinen. Det nyaste af dem, en ädel tredäckare, var förtöjdt på pistolhåll från kajen. Inloppet till hamnen var ungeför tusen famnar, och dess båda bugter afdela staden i riktning åt söder. Der trängas ångare och småfartyg, och en lång rad af kölhalade skepp ligga omvända i dockorna och flytande kringbyggningar. Ätta eller tio års lugn i hamnens stilla vatten hafva varit tillräckliga att bringa ett så stort antal af den ryska marinens vackraste skepp i detta sorgliga tillstånd. Efter detta tidsförlopp har furueller granvirket, hvaraf de äro byggda, och som icke på lämpligt sätt blifvit behandladt, blifvit fullkomligt förderfvadt. De ryska skeppen hafva i sina sidor orsaken till sitt förfall, eljest förorsakadt genom förhärjningarne af en mask, som frambringas i Tschernoi-Retchas smutsiga vatten. Denna bäck genomflyter Inkermandalen och kastar sig i öfre delen af hufvudbassinen. Det säges att de förderfliga insekterna från Pschernoi-Retscha, lika förstörande i både sött och salt vatten, genom sina härjningar kosta yska regeringen ansenliga summor, och att le äro ett af de envisaste hinder emot billandet af en mäktig flotta i Svarta hafvet. (Forts. följer).