Aftonbladet – 23 september 1854, sida 3

a HH Pen icke uti en så enorm prisstegring och vinst, helst då alla utsigter förebåda att behofvet utaf jern, långt ifrån att minskas, skall under en lång följd af år tillväxa! Det är, som bekant, jernvägsanläggningarne hvilka hufvudsakligast gifvit anstöt till denna ökade produktion, på samma gång de färdigbygda jernvägarne genom utomordentligt nedsatta transportkostnader gjort det möjligt att att tillverka och leverera jernet i marknaden för vida lägre priser än förr. En ungefärlig föreställning om det jernbehof, som framkallas utaf jernvägsbyggnaderna, lemnar en beräkning, införd i Newyork Mining Journal sistlidne år och derifrån i Dinglers polytechnisches Journal i början af det nnevarande. Enligt denna beräkning skulle iför färdigbyggande endast af de jernvägar, jsom förlidne år voro under arbete i Europa och Förenta Staterna (med undantag dock af den beslutade jernvägen ifrån fransyska gränsen till Madrid och jernvägarne i öfra Italien) :erfordras icke mindre än 2,400,000 tons tackJern eller i sv. stapelstadsvigt aderton (S:r 18) millioner sk sv. stap.-vigt. (Se Posttidningen för den 3:dje innevarande månad). Och huru många jernvägar äro icke dessutom dels under anläggning, dels beslutade men som ännu icke voro påbörjade då denna beräkning gjordes, dels äntligen blott tilltänkta, och hvilkas verkställighet med säkerhet kan föreses. Till första kategorien höra jernvägen emellan Alexandria och Cairo och derifrån till Röda hafvet, jernvägen i Mexico öfver Panamanäset, flera jernvägar i Ostindien och deribland den ofantliga jernbanan tvertöfver Ostindiska halfön, samt trenne jernvägar i Australien. Till den andra kategorien höra nya jernvägar i England, Skottland och Irland till en längd af emellan 1,000 å 2,000 eng. mil, för hvilka af engelska parlamentets bolag blifvit inkorporerade under förra och innevarande års sessioner (förra året ensamt 940 !eng. mil), samt jernvägarne emellan Petersburg och Warschau, samt Moskau, Odessa och Cherson, stora spanska jernvägen ifrån franska gränsen till Madrid o. s. v. Till sista kategorien höra äntligen det stora jernvägsföretaget emellan Missisippi och San Francisco, flera jernvägar i Italien, i Ungern, i Brasilien o. 8. v. att icke räkna de många mer och mindre betydliga jernbanorna i Förenta Staterna, i Frankrike och Tyskland, som ännu äro nödvändiga för att sammanbinda och fullborda jernvägsnäten uti dessa länder. Men utförandet af alla dessa jernvägsföretag gifver ändå icke något adeqvat mått för beräkningen af jernbehofvets tillvext under de kommande åren. Underhållet af en jernväg med attiralj af locomotiver m. m. anses i Tyskland erfordra för en eng. mil 600 centner eller cirka 30 tons tackjern årligen; i England beräknas detta behof minst 50 proc. högre. Underhållandet af 16,000 engelska mil jernvägar, blott i Storbrittanien och Irland, Frankrike, Tyskland, Belgien och Holland skapar således ensamt ett årligt jernbehof af minst 480 till 500,000 tons eller icke långt ifrån fyra (4) millioner sk sv. stap.-stadsvigt. Antages totala jernvägslängden inom samtlige verldsdelarne inom 10 å 15 år uppgå till 40,000 eng. mil, skulle således blott för underhållandet deraf behöfvas tio millioner sk tackjern årligen eller mer än en fjerdedel af Europas hela nuvarande jernproduktion. Och i huru många andra rigtningar utvidgar sig ej också användningen och behofvet af jern uti en kolossal skala? Blott några få exempel bland snart sagdt otaliga! Utaf 153 ångfartyg, som nybyggdes i England förlidne är och inregistrerades i handelsflottan, voro 117 byggda af jern och blott 36 afträ. Bruket af auxiliärmachiner för segelfartyg tilltager äfven för hvarje dag; — till och medl. utaf de kolfartyg, som föra stenkol ifrån Newcastle voro redan förlidet år icke mindre än femton försedda med skruf. Värmningsoch lysningsapparater af jern, hvaraf användningen likaledes utbreder sig öfver hela den oiviliserade verlden, framkallar på samma sätt ett ofantligt, ständigt vexande behofutaf jern. Ifrån en viss synpunkt kan måttet af ett folks framskridande i civilisation icke origtigt uppskattas efter dess årliga förbrukning af jern. För sex år sedan beräknades denna förbrukning i norra Amerikas Förenta Stater — beräkningen reducerad i sv. vikt.vigt — till 5!3 18 för hvarje person och i sngland i det närmaste till 5 1. Nu måste len säkerligen i begge länderna beräknas 10 , kanske 15 YV, högre, och den skall säkerligen uti en skyndsam progression tillvexa än mera. Om den öfriga verldens civiliserade nationer tillegna sig, bvar i sin mån, denna utveckling, och flera hafva redan beträdt banan (i Belgien var den t. ex. för 6 år sedan c:a 21, 18, i Frankrike c:a 24 IT, i tyskaj mlltöreningen c:a 134 14 på hvarje person), I hvilket ofantligt, knappast beräkneligt behot af jern måste ej då uppstå i v OH Jernproduktionen i samtliga Europas länder, Rysslands asiatiska provinser deribland inräknade, antages utaf statistici hafva 1850 utgjort ungefär 3,930,000 tons, hvarutaf e:a 57, Y, kommo ensamt på Storbritanniens räkning, samt år 1851 c:a 4,150,000 tons. Under sistnämnde år var jernhandteringen öfverallt, likasom alla andra industrigrenar, äipnu mycket nedtryckt och priserna serdeles låga, i följd af de skakningar och den osiäkerhet, som följde uppå 1848 års Februarirevolution. Medelpriset å skottska tackjernet, som är det bestämmande på verldsmarknaden, utgjorde under loppet af år 1851 blott 40 sh. pr ton, ?) Med år 1852 återkomsäkerhet, förtroende och lif i alla företag, och jernvägsNorra Amerikas Förenade Stater. Tackjernspreduktionen uppgick på sju är ifrän 347,600 tons, som den 1840 utgjorde till 750,000 tons är 1847, utaf hvilket belopp Staten Pennsylvanien ensam producerade mer än 389,000. Till följd af den hämmande inflytelse, som revolutioner och inre oroligheter i Europa utöfvade på alla företag i begge verldsdelarne, nedgick emellertid tillverkningen år 1849 med nära 200,000. tons och är 1850 än mera. Sedermera har den tvifvelsutan åter betydligt höjt sig, men Förenta Staterna införa förtfarande ännu, i trots af den stora inhemska p-oduktionen, öfver 100,090 tons jern ärligen.