STOCEHOLE, acn 21 Sept. Såsom läsaren af våra riksdagsunderrättelser inhemtat, förevar sistlidne gårdag frågan om fondsystemet hos ridderskapet och adein, samt borgareoch bor den. På riddarhuset voro meningarr sak skarpare ätskiljda än man v förmoda, och uti diskussionen derstädes lågo utan tvifvel de talare, hvilka bestridde statens skuldsättning, såsom ett slags allmän princip, d.v.s. enligt utskottets förslag, öfver dem som försvarade det sednare. Fondsystemets motståndare hade äfven den klokheten att icke absolut bestrida möjligheten att nödgas låna för anläggningar af jernvägar, och inskränkte sig således egentligen till ett afslag å den allmänna grundsatsen och ett uppskof af beslutet intill dess de ändamål, för hvilka statslån borde upptagas, blifvit bestämda och beslutade samt någon annan utväg att finna medel dertill icke vore för handen. Denna åsigt utvecklades förnämligast af hr L. J. Hjerta, hvilken derigenom drog på sin sida icke mindre än 33 röster mot 35, så att det endast var med 2 röster utskottet segrade. Af ministerens medlemmar yttrade sig endast hr Gripenstedt, den numera 8. k. finansministern in spe. Äfven han deltog i klandret mot statsutskottet för det förvända, sätt, hvarpå ärendet blifvit behandladt, då förslaget om statslån blifvit satt i spetsen innan man ännu beslutat något angående de föremål hvartill lån torde behöfvas. Han ansåg fördenskull den första punkten i betänkandet, såsom en allmän sats, betyda stort ingenting, och ville således ej inlåta sig i någon omständlig utveckling angående fondsystemets fördelar eller olägenheter. Han ville endast tillkännagifva, att han ansåge de förra öfvervägande, likväl städse under förutsättning att de ändamål, hvariör lån upptoges, voro af hög vigt för fosterlandets framtid eller dess sjelfbestånd. Hr G. hade således ansett utskottet i betänkandet om fondsystemet endast hafva bort afhandla och underställa Rikets Ständer de vilkor, eller den metod, som borde stadgas för den händelse statslån komme i fråga. Emellertid ville han icke motsätta sig bifall äfven till första punkten, likväl med yrkande att några fonderade statslån icke finge upptagas utan Kongl. Maj:ts sanktion. En ifrig försvarare af statslånesystemet var deremot landshöfdingen v. Troil, med hvilken hr B. G. Bildt var ense. Vi hänvisa i öfrigt till debatten. Uti borgareståndet var meningen d-eremot nästan enhällig att godkänna statsutskottets förslag om nyttan och nödvändigheten af statslån för jernvägsanläggningar och andra större nyttiga företag, endast med det förtydligande, satt efter nyttiga ställdes ordet produktiva. I detta stånd bifölls således grundsatsen med 30 röster mot 9, hvilket läsaren närmare får inhemta af redogörelsen för diskussionen. Beträffande de öfriga punkterna i betänkandet eller lånesättet och lånevilkoren, så blefvo dessa hos adeln äfvensom hos borgareståndet dels godkända, dels åt-rremitterade; och vi uppskjuta således tills vidare att derför redov:sa. Uti bondeståndet blef hela betänkandet, utan votering, afslaget efter en debatt, som varade nära hela dagen, Afgörandet beror således nu, som så ofta tillförene i de större mera brännbara frågorna, på högvördiga presteständet, som då ofta vet ställa så till att det kommer i queuen. Viäro långt ifrån att klandra detta, emedan naturligtvis saken alltid måste vinna på, att isista hand pröfvas af män med förmaga att-äfven teoretiskt bedöma en vigtig politisk och financiel fråga och att, om de ärligt vilja, inse vigten af da skäl, hvilka å ömse sidor blifvit anförda, samt giva utslaget genom att välja de bista. Det höglärda ståndet har visserligen icke gifvit många exemp-l på, att det följer denna metod af en skarssyntare granskning och ett noggrannare öfvervägande; någon gång har det likväl händt, och man kan säledes äfven tillsvidare hoppas detsamma för denza gången. Vi taga oss i detta hänseendet dena frheten fästa uppmärksamheten på det rationella och billiga uti det anspråk, att man i lagstiftande församlingar icke företager sig att, såsom i debatterende sällskaper, rösta öfver nakna principer, utan i ett sammanbang behandlar grundsatsen och dess tillämpning. Det är för närvarande ingenting annat frågan här gäller. Ty chura vi, såsom vi i en föregående uppsats yttrat, längt ifrån äro af den mening, som af rondsystemet !ofvar samhället guld och gröna skogar,, så äro vi deremot icke så uteslutande motståndare till lån för det allmännas räkning, likazom för den enskildes, att vi vilja tillstyrka, att t. ex. sådana för nationens framtid u oraordentligt vigtiga företag, som jernvägar, skulle försummas eller ens till en oviss tid uppskjutas af farhåga för de pol tiska eller financiella följderna af ett statslånssystem. Tvertom, och derest något annat rasdel icke finnes, eller Rikets Ständer om ett sådant icke skulle kunna öfverenskomma, skola vi upprigtigt tillstyrka att för ett sådant ändamål upptaga statslån: men att i allmänhet, och innan beslut om anläggning af några jernvägar fattas, dekretera antagandet af ett fondsystem utan ett bestämdt och gifvet ändamäl, kunna vi för vår del icke anse hvarken förnuftigt eller af något slags nödvändighet eller nytta påkalladt. nen -—— — Under den 5 innevarande månad har Kongl. Maj:t, enligt P. T., uppä derom gjorda an