lessa ord återskallade äfven genom kyrkan, som om de glödande bokstäfverna tillika hade öst. Derpå förändrades alla omgifningarne, och intet blef som det varit, med undantag af nonom sjelf och presten. De stodo i dagsljuset framför en så oerhördt stor menniskoskara, att om alla menniskor i verlden blifvit sammanförda på ett ställe, kunde de, ;yckte han, icke sett talrikare ut, och de afskydde honom alla, och det fanns icke ett enda medlidsamt eller vänligt öga bland alla de många millioner som voro fästade på honom. Han stod på en upphöjning under sin egen väfstol, och i det han betraktade den skapnad väfstolen antog och tydligen hörde dödslitanian läsas, visste han att han var der för att lida döden. Straxt derefter sjönk det han stod på undan honom, och det var förbi med honom. Från hvilket gåtfullt ställe han kom tillbaka till sitt vanliga lif och till trakter som han känt, var han ur stånd att fatta; men på ett eller annat sätt hade han kommit tillbaka till dessa trakter, men med den öfver sig uttalade förbannelsen, att han aldrig, vare sig i denna eller den tillkommande verlden, sknlle i alla evigheters evighet få se Rachaels ansigte eller höra hennes stämma. Vandrande fram och tillbaka, utan rast eller ro eller bopp, och sökande efter något, han visste icke hvad (ban visste blott att han var dömd att söka efter det) beherrskades ban af en namnlös, förfärlig rädsla, en dödlig fruktan för en viss bestämd gestalt, som allting antog. Allt hvad han såg, antog förr eller gednare denna form. Föremålet för hans eländiga tillvaro var att förekomma att den skulle igenkännas af någon bland de otaliga menniskor han mötte. Hopplösa ansträngning I Ledde han dem ut ur rum der den var, tillglöt han de skåp oeh lådor hvari