annu vanta; men aa det nar ratt att UUSKIOIVA sig äran af att ha kullkastat Rysslands planer mot Turkiet, skall det icke uppgifva sitt nuvarande beväpnade neutralitetssystem. RYSSLAND. Från Petersburg berättas under den 9 dennes: En kejserlig ukas bestämmer att med afseende på det definitiva formerandet af reservtrupperna skall företagas en rekrytutskrifning i de vestliga guvernementerna af 12 man på hvart tusental af invånare. BIKSDAGEN. Presteståndet. Lördagens oaftonplenum. Redan på förmiddagen hade början skett med fö redragningen af sammansatta lagsamt bankoutsko:tets betänkande n:o 1, som behandlar privatbanklagstiftningen. På hemställan af riksarkivarien Nordström beslöts att uppskjuta med rubriken till dess betänkandet vore genomgånget. Biskop Heurlin avmärkte mot 1:sta paragrafen att, då Kongl. Maj:t, med stöd af 1846 års författning, haft pröfningsrätt att bestämma, huruvida anmäld privatbank vore behöflig eller nyttig för den ort der den skulle bedrifva sin verksamhet, denna pröfningsrätt nu skulle försvinna, och ett bolag, blott det ställde sig till efterrättelse hvad lag och författningar i äm net fordra, skulle vara berättigadt att öppna privatibankrörelse, hvilket biskopen ej ansåg nyttigt, utan önskade han, liksom prosten Berlin, en återgång till 1846 års ekonomiska lag. Professor Agardh uppfattade denna paragraf som den vigtigaste i hela förslaget; ty härigenom skulle den ovilja, som funnes most privatbankerna, försvinna, då ej ett monopol bestämde deras tillvaro, utan deras existens berodde af en fri konkurrens. Doktor Thomander och riksarkivarien Nordström, hvilka båda noga utredde frågan, i det de visade att förordningen af den 20 Jan. 1824, genom 6:te af 1830, är af civillags natur, och att regeringens åtgörande endast inskränker sig till granskning af bolagsreglornas öfverensstämmelse med hvad lag om enskilda banker stadgar och ett pröfvande af rörelse kapitalets tillräcklighet att bereda den lättnad för bandel. och rörelse, som uppgifves vara motivet för en sädan banks uppkomst, fordrade, att paragrafen skulle endera innehålla de verba formalia som finnas uti 1824 ärs lag, eller ett åberopande af denna författning. Doktor Sandberg, som förklarade sig ej kunna inse den stora välsignelse för land och rike man i så hög grad vill tillskrifva dessa privatbanker, önskade att de ej skulle så fritt uppstå, utan att de gerna tålde vid den pröfning af deras nytta, som förut Kongl. Maj:t egt. Vid votering beslöts med 17 röster mot 10 att uti 1 8 skulle tilläggas ett åberopande af författningen af den 14 Januari 1824, 3 mom., samt hvad lag och författningar för öfrigt stadga. 7 52 mom., i fråga om säkerhet hos de enskilda bankerna. Riksarkivariea Nordström önskade att aktier ej skulle tillåtas att anses som säkerhetshandlingar, då dylika papper äro underkastade en fluktuation, som ej kan gifva tillräcklig säkerhet för en bank. Domprosten Thomander fordrade af privatbankerna samma säkerhet som den filialbankerna måste prestera, eller att inteckningarne skola hålla sig inom egendomens taxeringsvärde. Professor Agardh understödde denna sednare yrkan; och ståndet beslöt att privatbank skulle ega den säkerhet, domprosten Thomander i sin reservation fordrat och som öfverensstämmer med hans afgifna yttrande. I afseende på 9 S, som bestämmer den lägsta valör som af privatbank får utgifvas till 67, rdr, uppstod en lång, liflig och nästan hetsig diskussion, som förnämligast fördes mellan riksarkivaren Nordström och professor Agardh. Skälen för riksarkivarien Nordströms yrkande att 3 rår 16 sk. skulle vara den lägsta valör voro, att det ej vore rätt af staten att, då den fordrat fullkomlig säkerhet för bankens bedrifvande och förklarade sig nöjd med samma säkerhet, sedermera bestämma inskränkningar som skulle skada en sådan bank och förlama dess verksamhet. Prof. Agardh anmärkte att skälet för bestämmande af valören 6?, rdr vore den, att staten mäste tillse att de lägre klasserna, för ett möjligt obeständ hos dylika banker, ej skola blifva lidande, åå det visat sig att valören 3!; rdr vore den som mest cirkulerade och som företrädesvis stannade på den fattiges hand. Denna ringa valör vore ock en uppmuntran för bankerna att utsläppa en massa sedlar, hvaremot om lägsta sedeln vore 67; rdr, de snarare skulle äter inflyta i banken och ett obestånd hos denna minåre kunna fördöljas. Vinsten för delegarne i banken blefve visserligen mindre, men allmänhetens säkerhet större. Riksarkivarien Nordström svarade att dylika filantropiska skäl väl låta höra sig, men att de ej hålla streck för den strängare logiken. Om det har visat sig och denna erfarenhet ej kan förnekas, att privatbanker gagnat och det företrädesvis i den ort der de funnits; om de lemnat kapitaltillgängar till bedrifvande af stora företag, på hvilka visserligen vinsten möjligen blifvit större för den som gifvit arbetet, men som äfven lemnat arbete och förtjer.st, med af båda följande välstånd ät den arbetsbehöfvande, kan väl ej antagligt skäl finnas att försvåra deras verksamhet, då denna verksamhet genom föreskrifna och godkända garantier för allmänheten är försäkrad från förlust. Den fördel dessa banker beredt genom skapande af förläggningskapitaler för stora arbetsföretag, på hvilka den fattige förtjenat, skall naturligtvis blifva större i samma mån en sådan bank får röra sig fritt, oberoende af dess verksamhet bindande och skadande hinder. Statens rätt må vara att pröfva garantierna för en sädan bank; men dä dessa blifvit pröfvade och godkända, kan staten ej hafva rätt att lägga hinder i vägen för den enskilda omtankan och företagsamheten. Grundorsaken till yrkandet att lägsta sedeln skall lyda på 6?; rdr torde vara afund öfver den påstådda vinst de enskilda bolagen njuta af sin bankrörelse, och hvilken vinst onekligen till någon del beredes genom denna lägre valör, då banken ej behöfver hälla så stor vexlipgskassa och sedeln långre cirkulerar i rörelsen; men ej må eu sådant skäl inverka på lagstiftaren. För 67, rår valör som den lägsta yttrade sig äfven AA Han fick ett häftigt anfall af skakningen 2 0 TT oo 0 UR I 3 2 17 h AT JR