då i Guds namn en lag som kan hjelpa mig! Det ligger en helighet i detta lefnadsförhållande, sade Bounderby, och — och — — den måste bevaras., Nej, nej, säg icke så, sir, På det sättet kan den icke bevaras. På det sättet går den blott alldeles sin kos. Jag är väfvare. Jag har arbetat i fabriker allt sedan jag var barn, men jag har fått ögon till att se med och öron till att höra med. Hvar gång assisrätten haft session läser jag i bladen — och ni gör så med, jag vet det — huru omöjligheten att för något pris erhålla skilsmessa bringar blod öfver detta land och drifver en mängd af okunnigt gift folk (och återigen säger jag långt oftare qvinnor än manfolk) till slagsmål, mord och brådstörtad död. Ställ mig till rätta härmed. Mitt öde är mycket sorgligt, och jag. ville gerna — om ni vill vara så god — få kunskap om den lag som kan hjelpa mig. Ja, jag vill säga dig något,, sade Bounderby och stack händerna i fickan. aDet fins en sådan lag. Utan någon förändring i sitt lugna väsen och sin djupa uppmärksamhet nickade Stefan blott. Men den är al!s icke för dig. Den kostar pengar. Den kostar mycket pengar., Hur mycket ungefär? frågade Stefan lugnt. Å du måste vända dig till domkapitlet med en stämning och till en civilldomstol med en stämning och till öfverhuset medsen stämning, och du måste utverka dig en pars lamentsakt för att kunna gifta om dig igen, och om saken vore mycket klar, antar jag att den skulle komma att kosta dig emellan usen och femtonhundra pund eller kanske dubbelt så mycket, sade Bounderby. Fins det ingen annan lag?s Nej, alls ingen.s