— Såsom ett bevis på Österrikiska regeringens liberalitet vid upptagande af det sista frivilliga statslånet, meddelar en engelsk tidning följande ganska öfverraskande dokument, hvilket litografieradt blifvit kringsändt till dem som frivilligt, subskriberat ett belopp, hvilket Österrikes faderliga styrelse anser mindre än deras supponerade tillgångar skulle kunna medgifva: — Högtärade Herre! Till följe af hans kejserlige och apostoliske maj:ts, vär allernådigste kejsares och herres uppmaning, och af den speciella inbjudning jag under den 5 sistlidne Juli ställde till Er, att i mån af de medel öfver hvilka ni kan disponera bidraga till det nationella lånets lyckliga framgång, har ni tecknat er för en summa af A floriner. Med kännedom deraf att detta belopp, i förhållande till edra tillgångar, är alldeles utan proportion till hvad det stora ifrågavarande verkets utomordentliga vigt erfordrar, och då jag jemför det med det glänsande exempel som många: af edra landsmän i detta afseende gifvit, hvilka icke ega större, men till och med mindre förmögenhet än ni sjelf, finner jag det vara min pligt att göra er bekant med detta förhållande, och tillägga, att det belopp man haft rätt att vänta af er är ätminstone 5 a floriner. Jag tviflar ej att de känslor af heder och pligt, som finnas hos hvarje lojal och trogen undersåte, icke tillåta någon tveksamhet att genomeen ny teckning fylla hvad som fattas i den ofvannämnda sumrman, och det skulle för mig blifva en källa till djupaste smärta om jag, såsom i andra dylika fall, hade att min pligt likmätigt tillgripa tvångsåtgärder och derigenom beröfvas den tillfredsställelsen att se alla denna stads invånare, utan åtskillnad, lifvade utaf